Åter igen bloggtorka... eller ärligt.. Sandra-glömt-bort-lösenordet-orkar-inte-krångla-fenomenet.
Har inte uppdaterat här på superlänge, den 15/6 var sista gången, ajdå mer än en månad sedan.
Det har ju hänt mycket!
fre 22/6 -12
Midsommar firades i Gualöv hemma hos Henrik & Jenny med barn, iår så fyllde tvillingarna år på midsommarafton så det blev paket och tårta också. Mums! När det inte är många som äter sill så blev det grillad kyckling och kött med, så gott! Med färskpotatis till. Mysig kväll, dock inget midsommarstång-dansande men det funkade ändå. Ludwig han passade på att sova igenom hela firandet. Smart pojke!
lör 30/6 -12
Fyllde jag 29, vi bjöd hit svärföräldrarna och Sebbes syskon, dock så kunde icke Ovesholmarna komma då dem hade jobbat på Diggeloo kvällen innan, men dem kom och firade mig på söndagen istället. På min födelsedag blev det grillat med potatis/ris/potatissallad och sallad och goda tillbehör & tårta. En väldigt syrlig sådan då jag hade en väldigt syrlig lemoncurd i mitten av tårtan.
Fick två receptböcker av Maya & Sebbe, en LCHF-receptbok och nej - varken jag eller Sebbe äter enligt LCHF men dock så är deras recept glutenfria vilket passar till min älskade man. Fick även en receptbok där man fann recept fria från gluten, mjölk, laktos, soja och även ägg. Riktigt bra att ha :)
Av Henrik & Jenny och ungarna fick jag två bomulls linnen ett svart och ett vitt, och en sådan armväska som man kan lägga sin telefon i om man är ute och går eller springer.
Blev en mysig kväll, vi satt ute och åt och fikade. Men självklart önskade jag att min del av familjen hade kunnat närvara vid min dag, men det är ju svårt då dem inte bor i grannhuset eller kommunen direkt.
sön 1/7- 12
Middag med Ovesholmarna, idag gjorde vi tacosbuffe, med både hemmagjort kebabkött och tacoköttfärs men även kyckling och alla tillbehör. Gott och alla blev mätta. Till efterrätt åt vi glass med fruktsallad eller tårta sedan dagen innan. Fick ett presentkort på Eko och en "ananasblomma" självklart var det ingen ananasblomma men det såg ut som en.
Därefter följde ännu mera simskola för Maya hon började den 19/6 uppehåll på midsommarafton, men annars mån-fre 10.45-11.30 i fyra veckor skulle det vara, men vi skippade den sista veckan då vi åkte till min kära familj i norr på semester då. Maya blev mindre rädd för att få vatten i ansiktet, var mycket under vattnet, kunde flyta i flera minuter själv utan flythjälp, och har en god grund till att lära sig simma. Att hon skulle lära sig helt trodde jag icke, men att hon fick en sådan bra grund, det var jättebra!
fre 6/7- 12
Maya hade toppensvårt att komma till ro, för morgondagen kommer vara fylld med bilåkande och TomTits värld för slutdestination Grundsundavallen 106, hemma hos hennes kära morfar och mormor, min kära familj! Som vi väntat ända sedan dem åkte i början av maj! och Linda, Tim & Emil som inte träffat Ludwig alls bara sett honom i hans lilla etta med kokvrå han hade kring jul/nyår.
Blev sent i säng för mig då jag packade och ville ha allt klart att bara få in i bilen morgonen därpå.
7/7-12
Dagen kom äntligen då vi skulle börja vår långa färd upp mot norr, slutdestination Grundsundavallen 106 - MORFAR & MORMORS HUS som Maya sa. Blev upp tidigt trots att vi blev en timma senare iväg faktiskt, men jag lät Sebbe sova en stund extra, fixade mig Maya och till sist Ludwig som också fick sova en längre stund. Sedan började vi rulla uppåt.
Kring halv två - två var vi framme på TomTits och jisses vad det fanns många saker att pilla på och testa - himmelriket för nyfikna fingrar som våra! Min favorit var såpbubblorna, man kunde göra superstora och tillsammans och så kunde man göra en såpbubbla-vägg och en såpbubbla som man drog över sig själv :) Roligt!
Maya åkte "hoppet" en form av frittfall-karusell gång på gång. Det var en rolig upplevelse - tacktack flirten för det i Lugna Favoriter, jag behövde ju bara berätta för hela Sverige om sebbes smutsiga kalsonger överallt i hela huset.
Sent på natten kanske vid 01.00 var vi framme på vår slutdestination, och ju va roligt det var att träffa alla igen. Hundarna gick bananas... hehe. Athena över att få träffa sin kära Sebbe igen, där är ett litet band som aldrig brister. Zita över att återse Maya och mig, och Ruff ja han visste nog inte vem han var mest glad att se, alla nog. Kom i säng rätt sent, för det blev ju en del pratande!
Dagen därpå var Maya pigg och upp snabbt, ner till Lindas dörr och knacka på för att berätta att hon var vaken och redo att äta frukost, med bästa moster såklart!
Vår vistelse i norr innebar kärt återseende med min kära familj, dom fick bekanta sig med vårt nytillskott lilla Ludwig som gjorde som alltid charmade in sig totalt :) Maya hon pysslade, såg film, spelade dator. Inget ovanligt. Men så fick hon följa med Linda till förskolan och vara "fröken" för en eftermiddag vilket var skoj.
Men mest skoj var nog att hon fick rida gamle Pricken, syrrans fd gamla häst, lugnare häst får man leta efter. När dom sa hon skulle rida trodde jag ju att de skulle vara som när barnen får rida ponnyridning, att Linda skulle gå bredvid och hålla Pricken. Men icke, min lilla 6½åringa prinsessa red så duktigt alldeles själv med barbacka-gjord, kunde driva honom väldigt duktigt! Men så har hon ju en toppenduktig lärare med, syrran är sjukt bra med hästar och djur över huvudtaget. Det hade varit ett yrke för henne det! Men hon är bra med barn med!
Det blev grillning, bad, fiske, födelsedags bakande och firande, marknad, träffa min mormor & morfar, bada bastu, och bara helt enkelt mysa och ta igen oss. Dom tog så bra hand om oss :)
Marknaden var trevlig tills himlen öppnade sig och det öste ner, shit va blöta vi blev då, och lilla Ludwig stod jag och ammade in under någons marknadsstånd, men är pojken hungrig så är han!
Zita fullkomligt älskar ju Maya sedan innan, och vår lilla Ludwig han var hon inte sen på att lägga till på hennes favoritlista. Vilket jobb hon hade med att hålla reda på var vi hade honom, vagnen eller i famnen, eller i stolen? Ojoj. Tänk hur hon kommer få jobba till jul, för på något sätt tar sig lillen fram då, åla, krypa eller går han? Det återstår att se.
Vi var iväg och träffade min gamla skolkamrat från gymnasiet, Jörgen, en vecka innan Ludwig kom så fick han sin dotter Lova. Så vi bestämde oss för att ses, första gången Sebbe och han träffade varandra mer än ett hej på stan, och första gången vi alla träffade Ida och Lova. Ludwig och Lova dom kollade först in varandra, sedan så lekte dom så fint på lekmattan, hon visade allt hon kunde, rulla runt, bita på tårna, vilket Ludwig blev väldigt intresserad av men klarade inte av den dagen vi var där, men dagen därpå hade han minsann sina fötter i sina händer. Han somnade till och med hållande sin ena fot i handen då jag och Jennifer satt och pratade, lilla tok.
Först var det bestämt premilinärt att vara där en vecka och åka hem på söndagen veckan efter vi kom, ändrade planer blev det premilinärt till onsdagen, men när tisdagen kom och jag frågade Sebbe om vi skulle åka dagen efter, så säger han "Äsch, vi kan stanna tills på lördag, så firar vi Tim på fredag och umgås med dem ännu lite mera" Vilket alla nog blev superglada över! Dessutom så gillar Sebbe att umgås med min pappa och mina två brorsor. Så under vår vistelse däruppe så fyllde min ena bror Emil 20år den 11/7, min pappa fyllde 55år den 17/7 och min bror Tim fyllde 22år den 20/7.
21/7 - 12
Tårarna och avskedsdagen... ja den kom till sist, tårar överallt, vilket det hade varit kvällen innan med. Våra starka band till varandra är inte lätt att råda över, näe tårarna kommer då man vet att man inte bara kan ta en dagstripp till varandra när helst man vill.
Vårt första stopp gav mig en ren smaksensation! Portelloglass!! så god och läskande!! Vill ha den nere hos mig, dumma läsk att inte finnas här och inte glassen för den delen heller!
Resan gick bra förutom att gpsen inte kände igen när det var nya vägar, så vi kom på villospår.. vi skulle ta oss till Eskilstuna för gå på Parken Zoo bestämde vi oss för, då var halva resan gjord. Till slut kom vi fram dit, och det var perfekt tidpunkt, för ingen trängsel och man såg alla djur, Sebbe hörde en kvinna berätta att dem varit där tidigare på dagen och då hade det varit trängsel och man hade inte sett så mycket djur. Mysig eftermiddag på zooet, vi avslutade det med att barnen fick sig varsitt gosedjur, Ludwig en liten tiger och Maya en leopard.
Sedan började sista delen av resan hem, vi stannade och åt i Jönköping. Trots att man inte direkt kände alls för att äta då avskedet fortfarande satt i kroppen. Vi kom hem sent på natten till vårt tårthus, usch tyst och tomt var det. Dagen efter fick städa, handla och hämta hem Findus, oj så stor han hade blivit på så kort tid. Men skönt, han är lite mer robust att ta i.
Veckorna har sedan krupit fram, vi har varit på två husvisningar sedan vi kom hem, ett i Norra Åsum, men jisses vad man blev förvirrad när man kom in i huset, det var liksom börjat på renovering ÖVERALLT! Näe, de var inget för oss, övervåningen var inte alls färdigställd, lös isolering osv. Visst utsidan var fin och mysig men näe fick inte den där känslan.
Andra huset vi var och kollade på ligger i Österslöv, 510m till Mayas skola enligt mäklarens uppgifter, enligt eniro 2min med bil. Stort, luftigt, inflyttningsbart, inga renoveringar med tak, väggar, avlopp och allt vad som har fattats de flesta hus vi kollat på, näe detta var mer "sätt ert eget stuk". Fräscht och bra, 5 RoK enligt mäklaren 6RoK men vi räknar inte det rummet som de ansåg var ett eget rum som det. Men det spelar ingen roll, nere i källaren är det inrett, 2sovrum en gillestuga med vedeldad öppenspis (med kassett), ett mindre rum som kan va sovrum eller kontor, tvättstuga, förråd, gamla pannrummet det är luft/vatten som uppvärmning nu. Näe, vi fick känslan i det huset, nu får vi se om känslan är så bra när det kommer till banken.
Vi har tittat på hus i 6år nu, vi började titta redan 2006, och det har varit hus efter hus. Vissa har vi gillat och vissa har man undrat varför vi ens varit och lagt ner tid för visning på då det varit riktigt illa. I våras budade vi på ett annat hus här i Österslöv rakt över vägen från där vi bor nu, men vi la oss och lät den andra budgivaren ta det huset, i efterhand är vi glada vi inte blev de vinnande budet. Det hade varit för litet och för trångt för oss.
Någon gång är det vår tur... Tårthuset skall inte vara vårt hem alltid, men det får duga tills vi "blir med hus".
Imorgon bär det av till Tosselilla med familjen Färm i Gualöv, skall bli riktigt skoj, Tosse är skoj för hela familjen, hoppas Maya får köra Gokart igen, hon var ju riktigt bra på det sist. Och vi ska inte glömma tändstickor denna gång! Även Ludwigs bärsele skall med denna gång, så slipper han ligga i vagnen så mycket, kan han vara med på ett helt annat sätt. Har vi tur så infinner sig värmen så vi kan svalka oss lite i badet med. och så blir det grillning ute i det fria, mums!
Tisdagen den 4september börjar Maya dansskola, varje tisdag mellan 16.30-17.30 i 12veckor och uppvisning den 24november. Det blir skoj, för hon älskar att dansa.
Näe, nu får det vara nog med uppdatering här... lite städ och bak väntar. Får ju baka så vi har något gottigt med oss imorgon till tosse, kan ju inte bara ha korv :)
Ett besök till Ingmans glass kanske i eftermiddag? Köpa lite Maya-vänlig glass (Tofuline) tänk er, man kan köpa 4 stora lådor på 1,2L tror jag dom ligger på, för 40kr eller 15kr st. De små tar dom mellan 10-12kr för alltså 0.7L och pinnarna och strutarna är till fyndpris. Inget andra sorteringen, utan bara de att dem vill låta allmänheten kring deras fabrik få ta del av deras produkter, då dem exporterar fler smaker än vad som säljs i svenska butiker!
Nu kilar jag!
...as long as I'm laughing with you ♥
fredag 3 augusti 2012
fredag 15 juni 2012
snälla låt det sluta NUUU!
Usch, känner mig aningen ledsen, håret började falla när lillen blitt strax över 3månader, och ännu håller det i sig, det går i vågor, men det är ändå märkbart. Min alltid så tjocka lugg som jag älskat är urtunnad, från tinningen och ner så är håret också urtunnat :( Alla säger det är jättevanligt efter graviditeten då hormonbalansen skall hitta tillbaka och många tappar inget hår under graviditeten, så då tappar man allt då barnet är fött.
Många säger man tappar hår då man avslutar amningen, usch det hoppas jag verkligen inte på, för då har jag inget hår kvar isåfall. För mig har håret stor betydelse, hade jag varit karl hade jag tagit fram hårtrimmern och så hade allt rykt, men nu är jag tjej och vill för allt i världen inte ha lika kort hår som frisören klippte mig då Maya var 6månader gör HJÄLP va kort det var då. Som längst hade jag nog 5-6cm, det är verkligen kort! näe, snälla låt mitt hår vara färdig fällt så jag kan få det åter!
I morse såg Sebbe grannens katt överkörd på vägen, jag smsade mamman i familjen och frågade om det var deras, och hon bekräftade att ja det var deras Sixten. Så trist! Vår Findus kommer inte få gå ut alls, kanske i koppel men det får vänta, han är så pyttig ännu.
Nu skall här sovas, för vi skall upp om några timmar, fixa oss och gå på Mayas första riktiga skolavslutning, nu slutar hon förskoleklassen (nollan) tänka sig att hon börjar skolan till hösten.
Idag så ringde vi pappa över skype, mina barns älskade morfar! Till en början var Ludwig tyst, sedan började han prata intensivt och kika runt min data, till slut blev han riktigt arg och ledsen, för han ville ju att morfar skulle busa med honom, och att mormor skulle kela med honom. Stackars liten som inte förstår hur gärna dem hade velat om det var möjligt. Söta lilla son! Maya sjöng så fint i skype för familjen däruppe och jag tror minsann det värmde deras hjärtan!
Nu kallar verkligen sängen! Avslutning för Maya, sedan iväg och fira Jossan, Sebbes kusin som tar studenten. Sedan tror jag minsann det är färdig firat av studenter tills den närmsta familjens barn skall ta och det är ju typ 12år kvar innan C tar studenten, därefter M & M.
Många säger man tappar hår då man avslutar amningen, usch det hoppas jag verkligen inte på, för då har jag inget hår kvar isåfall. För mig har håret stor betydelse, hade jag varit karl hade jag tagit fram hårtrimmern och så hade allt rykt, men nu är jag tjej och vill för allt i världen inte ha lika kort hår som frisören klippte mig då Maya var 6månader gör HJÄLP va kort det var då. Som längst hade jag nog 5-6cm, det är verkligen kort! näe, snälla låt mitt hår vara färdig fällt så jag kan få det åter!
I morse såg Sebbe grannens katt överkörd på vägen, jag smsade mamman i familjen och frågade om det var deras, och hon bekräftade att ja det var deras Sixten. Så trist! Vår Findus kommer inte få gå ut alls, kanske i koppel men det får vänta, han är så pyttig ännu.
Nu skall här sovas, för vi skall upp om några timmar, fixa oss och gå på Mayas första riktiga skolavslutning, nu slutar hon förskoleklassen (nollan) tänka sig att hon börjar skolan till hösten.
Idag så ringde vi pappa över skype, mina barns älskade morfar! Till en början var Ludwig tyst, sedan började han prata intensivt och kika runt min data, till slut blev han riktigt arg och ledsen, för han ville ju att morfar skulle busa med honom, och att mormor skulle kela med honom. Stackars liten som inte förstår hur gärna dem hade velat om det var möjligt. Söta lilla son! Maya sjöng så fint i skype för familjen däruppe och jag tror minsann det värmde deras hjärtan!
Nu kallar verkligen sängen! Avslutning för Maya, sedan iväg och fira Jossan, Sebbes kusin som tar studenten. Sedan tror jag minsann det är färdig firat av studenter tills den närmsta familjens barn skall ta och det är ju typ 12år kvar innan C tar studenten, därefter M & M.
måndag 11 juni 2012
... det här med att påskynda utvecklingen...
Måndag morgon är kommen, sista dagarna för Maya i förskoleklassen. Fyra vanliga skoldagar och så avslutningsdagen, då dem bara går mellan 8.00- 10.15 därefter ligger nio veckors sommarlov framför fötterna på henne. Hennes första riktiga sommarlov, som hon ser framemot men ändå så känner hon lite vemod, för nio veckor utan sina klasskompisar det är väldigt länge.
På agendan idag står BVC-besök för lillebror Ludwig, vanlig kontroll med vikt, längd och huvudmått. För tillfället kryper han upp i vikt, han helammas och är glad och nöjd, men samtidigt så har han börjat sprattla och röra på hela kroppen, jollrar, skrattar och pratar och har sig. Så vikten kryper uppåt, men så länge lillen mår bra, så tänker jag inte tvinga honom till bröstet. Det går inte att tvinga någon att äta om denne inte vill, så även en baby eller barn och vuxna för den delen.
Igår kväll hade jag och Maya cykelträning, hon vill ju så gärna cykla utan stöd, men då hon lärt in att man kan gunga från ena till den andra sidan med stödhjulen så tar det sin lilla tid. Vi körde fram och tillbaka på gräsmattan på framsidan. 20x2 ggr plus 2 rundor som jag kallade straffrundor. Vi räknade nämligen bara de gånger vi körde bort ifrån huset, då det var mer fokus på att försöka cykla på det hållet. Rak i kroppen och inte gunga från sida till sida, utan vill man svänga så gör handen det, och blicken fram, det var så Maya fokuserade och sa innan hon körde. På vägen tillbaka mot huset blev det mer träning av hennes benmuskler därav cyklingen tillbaka trots att det gick långsammare. Desto mer muskler hon får i benen, desto bättre kommer det gå att cykla.
När vi som bäst höll på att träna, kom jag och tänka på att jag tror minsann jag hade samma problem när jag var liten med det här att cykla... hemma hade vi nämligen mest gräsmatta också och så uppfarten då som var gruslagd, inte direkt det bästa underlaget. Drömmen var för mig när jag var liten att cykla hos mormor och morfar på deras gård för det har berg som underlag.
Men det kommer snart cyklar hon i all världens fart, och tycker det är lika roligt som hon tyckte förr. Känner att vi har oss att skylla för att utvecklingen av cyklingen ligger efter, detta eftersom vi bodde i lägenhet förra vår/sommar och då hade hon ingen cykel där. Annars hade hon kunnat cykla utan stöd redan. Men jag ser att det kommer, jag håller inte alls hårt i föräldrapinnen alls, mer att jag fångar upp henne då hon tappar fokus och balans.
I mammagruppen jag är med på facebook talas det mycket om utvecklingen hos våra barn. Barn som är yngre än vår Ludwig som äter gröt, mat och välling men det är deras föräldrars val, vi väljer att följa normen och rekommendationerna om att börja med dem vid 4 månader. Det finns en hel del som redan haft deras barn i hoppgungor.
Dem har bytt från liggdelen till sittdelen på vagnen redan vid 3 månaders ålder, vissa har till och med sina barn framåtvänd. Att byta till sittdel förstår jag då många liggdelar i dagens läge är rätt korta på längden och att dessutom så många barn vill inte ligga helt ner när dem kommer däromkring 3-4 månader. Men att vända sittdelen ifrån mig som förälder det är på tok för tidigt. Det skall man inte göra förrän barnet är över 3-4 år. Just för att som bakåtvänd så hinner barnen med så många nya intryck ändå under en dag som dom måste bearbeta. Men eftersom dem kan se sin ett kärt ansikte så känns det mer tryggt att bemästra dessa. Har man barnet framåtvänd för tidigt så inte nog med alla intryck så kan barnet känna sig ensam och osäker då det inte ser något känt ansikte. Men men, upp till var och en hur dom behandlar sina barn. Samma sak här, vi kommer att göra precis som med Maya kör på bakåtvänd.
Många pratar om deras barns utveckling också, hur deras barn kan sitta utan stöd tidigt vid 3 månaders ålder, eller hur dem ålar fram. Vår son ålar icke fram, han har varit stark i nacken sedan den dagen han föddes men inte har jag tagit och utnyttjat det för att lära han sitta tidigare som vissa gör, dom tränar sina minst si och så många minuter om dagen. Nej nej, denne lille kille han provar givetvis själv, men inga långa stunder ännu, utan när han stäcker sig och vill till oss eller helt enkelt lägger sig ner, ja då är det bra. Sitter han mot ens knän om man sitter i soffan så sätter han sig själv, sitter och pratar och samma här, jag tänker inte tvinga honom att "träna", det kommer när han och hans kropp är redo. Han är ju faktiskt bara bebis som skall bli snart 4 månader. Vi har icke brått. Tids nog :)
Näe jag blir faktiskt både arg och ledsen ibland när man läser hur mammor liksom skyndar fram så mycket med deras små bebisar. Låt dom vara vad dom är bebis, för det är fel att skynda på deras utveckling för att sedan gnälla över att bebistiden försvann så fort. Hallå liksom, det är ju ni som har er att skylla för det!
Vi har icke ens gett Ludwig en pytteliten smakis ännu, men vi har däremot märkt att han är mogen för att få börja smaka. Då han ligger i sin vagn eller sitter i babysittern när vi äter så ligger han och smackar och suttar på allt han får tag på. Så visst är han redo, när han får sina D-vitamin droppar blir han jätteglad när man kommer med skeden, för att sedan bli besviken då han inte får mer än en sked.
Men vi tänker på hans lilla mage, vi vet inte säkert ännu om mjölken ställer till det för honom, men att han reagerade när han var ännu mindre det vet vi. Om jag åt eller drack något med mjölk så bajsade han nästan i varje blöja det var liksom lättare att räkna enbart kissblöjor. Han fick många gånger spänd mage och därmed grät han också. Han kräktes mer då också, men visst nu har han blivit äldre, magmunnen har utvecklats och blivit starkare också. Han var ett kräkbarn som dom så fint kallade det på bvc, och det var ju storasyster också. Fick strika ordrar när han var någon vecka gammal att efter han ätit skulle han ligga mot bröstet med huvud i högläge i minst 15- 30 minuter efter han ätit för att maten skulle hinna vidare till magen, så skulle detta förhindra att han kräktes. Att låta honom amma för att sedan lägga honom direkt i vagn/säng det fanns inte när han var så liten.
Nu när jag är mjölkfri och han fortfarande ammas och är duktig och inte äter t.ex. lök för då reagerar hans lilla mage med lite extra bajsblöjor med. Men om jag är mjölkfri så är det på sin höjd 3 bajsblöjor, och så kommer bara det lilla överskottet han äter ut, inga stora kräkningar. Det känns toppen och bäst av allt, ingen spänd mage som är ledsen :)
Det var lite om lillen och min frustration över andra mammors hysteri över att deras barn skall utvecklas fortare.
I förra veckan fick vi åka och låta dem dra ut Mayas ena framtand, den var väldigt lös men den permanenta tanden hade börjat växa ut ovanför och en aning framför mjölktanden. Så vi fick tid samma dag, åkte dit. Maya fick bedövningssalva och sedan så på någon sekund så satt tandläkaren med tanden i tången och sköterskan la den i en tandkista. Sedan fick hon välja två tatueringar. Detta var den andra tanden som hon fick dra ut, förra gången var det i nedre käken men då växte den nya tanden upp på insidan. Men trångt har hon i munnen stackaren, inte lätt att få normalt i munnen då både jag och Sebbe har trångt. Så nu ser vi alla tre likadana ut i munnen, alla har liksom samma sätt som tänderna i nedre käken sitter. Jaja, får hoppas det blir bra.
Igår så grävde jag upp lite i trädgården, numera finns det uppgrävt ett litet grönsaksland. Potatisen är redan i jorden sedan innan, och senare idag skall vi sätta rädisor, ruccola, och kryddväxter i landet. Känner mig riktigt duktig som grävde i ordning det alldeles själv, eftersom Sebbe har ont i sin axel. Jag kan minsann bara jag vill :)
Vi hade sedan långt innan fått upplevelser hos Liveit, en tur till Tom Tits värld ligger och väntar, tänk er massor av olika experiment. Sedan hade vi en upplevelse som var att gå på vatten i en liten plastboll, men den bytte vi ut mot 30 minuters massage. Så idag skall Sebbe få kila iväg på den välbehövliga massagen, den behövs för hans axel. Visst hade jag velat gå på massage, men med mina mjölkfyllda bröst så kände jag att det inte var något som fungerade för mig att ligga på ett massagebord.
Imorgon bär det av till Staffanstorp, där vår lille Findus väntar på oss. Matskålar, kattmat, kattsand, underlägg och ett halsband är inhandlat och bara väntar honom. Leksaksmöss inhandlade Maya för länge sedan redan i början av maj då kottarnas morfar och mormor mina älskade föräldrar var härnere. Så det mest står klart, jag borde leta upp kattungeselen så hon kan få gå ut med honom. Så länge vi inte har en kattgård ute på tomten så kommer han tyvärr inte få gå ut. Så Findus, imorgon kommer vi! Denna gång får du följa med oss hem.
Får börja tänka på vad man skall ha på sig på fredag, för inte nog med att Maya har avslutning så skall vi på Sebbes kusin Josefines studentmottagning på eftermiddagen.
Nu får det räcka för denna gång, detta inlägget har handlat om massor nu och är riktigt långt!
På agendan idag står BVC-besök för lillebror Ludwig, vanlig kontroll med vikt, längd och huvudmått. För tillfället kryper han upp i vikt, han helammas och är glad och nöjd, men samtidigt så har han börjat sprattla och röra på hela kroppen, jollrar, skrattar och pratar och har sig. Så vikten kryper uppåt, men så länge lillen mår bra, så tänker jag inte tvinga honom till bröstet. Det går inte att tvinga någon att äta om denne inte vill, så även en baby eller barn och vuxna för den delen.
Igår kväll hade jag och Maya cykelträning, hon vill ju så gärna cykla utan stöd, men då hon lärt in att man kan gunga från ena till den andra sidan med stödhjulen så tar det sin lilla tid. Vi körde fram och tillbaka på gräsmattan på framsidan. 20x2 ggr plus 2 rundor som jag kallade straffrundor. Vi räknade nämligen bara de gånger vi körde bort ifrån huset, då det var mer fokus på att försöka cykla på det hållet. Rak i kroppen och inte gunga från sida till sida, utan vill man svänga så gör handen det, och blicken fram, det var så Maya fokuserade och sa innan hon körde. På vägen tillbaka mot huset blev det mer träning av hennes benmuskler därav cyklingen tillbaka trots att det gick långsammare. Desto mer muskler hon får i benen, desto bättre kommer det gå att cykla.
När vi som bäst höll på att träna, kom jag och tänka på att jag tror minsann jag hade samma problem när jag var liten med det här att cykla... hemma hade vi nämligen mest gräsmatta också och så uppfarten då som var gruslagd, inte direkt det bästa underlaget. Drömmen var för mig när jag var liten att cykla hos mormor och morfar på deras gård för det har berg som underlag.
Men det kommer snart cyklar hon i all världens fart, och tycker det är lika roligt som hon tyckte förr. Känner att vi har oss att skylla för att utvecklingen av cyklingen ligger efter, detta eftersom vi bodde i lägenhet förra vår/sommar och då hade hon ingen cykel där. Annars hade hon kunnat cykla utan stöd redan. Men jag ser att det kommer, jag håller inte alls hårt i föräldrapinnen alls, mer att jag fångar upp henne då hon tappar fokus och balans.
I mammagruppen jag är med på facebook talas det mycket om utvecklingen hos våra barn. Barn som är yngre än vår Ludwig som äter gröt, mat och välling men det är deras föräldrars val, vi väljer att följa normen och rekommendationerna om att börja med dem vid 4 månader. Det finns en hel del som redan haft deras barn i hoppgungor.
Dem har bytt från liggdelen till sittdelen på vagnen redan vid 3 månaders ålder, vissa har till och med sina barn framåtvänd. Att byta till sittdel förstår jag då många liggdelar i dagens läge är rätt korta på längden och att dessutom så många barn vill inte ligga helt ner när dem kommer däromkring 3-4 månader. Men att vända sittdelen ifrån mig som förälder det är på tok för tidigt. Det skall man inte göra förrän barnet är över 3-4 år. Just för att som bakåtvänd så hinner barnen med så många nya intryck ändå under en dag som dom måste bearbeta. Men eftersom dem kan se sin ett kärt ansikte så känns det mer tryggt att bemästra dessa. Har man barnet framåtvänd för tidigt så inte nog med alla intryck så kan barnet känna sig ensam och osäker då det inte ser något känt ansikte. Men men, upp till var och en hur dom behandlar sina barn. Samma sak här, vi kommer att göra precis som med Maya kör på bakåtvänd.
Många pratar om deras barns utveckling också, hur deras barn kan sitta utan stöd tidigt vid 3 månaders ålder, eller hur dem ålar fram. Vår son ålar icke fram, han har varit stark i nacken sedan den dagen han föddes men inte har jag tagit och utnyttjat det för att lära han sitta tidigare som vissa gör, dom tränar sina minst si och så många minuter om dagen. Nej nej, denne lille kille han provar givetvis själv, men inga långa stunder ännu, utan när han stäcker sig och vill till oss eller helt enkelt lägger sig ner, ja då är det bra. Sitter han mot ens knän om man sitter i soffan så sätter han sig själv, sitter och pratar och samma här, jag tänker inte tvinga honom att "träna", det kommer när han och hans kropp är redo. Han är ju faktiskt bara bebis som skall bli snart 4 månader. Vi har icke brått. Tids nog :)
Näe jag blir faktiskt både arg och ledsen ibland när man läser hur mammor liksom skyndar fram så mycket med deras små bebisar. Låt dom vara vad dom är bebis, för det är fel att skynda på deras utveckling för att sedan gnälla över att bebistiden försvann så fort. Hallå liksom, det är ju ni som har er att skylla för det!
Vi har icke ens gett Ludwig en pytteliten smakis ännu, men vi har däremot märkt att han är mogen för att få börja smaka. Då han ligger i sin vagn eller sitter i babysittern när vi äter så ligger han och smackar och suttar på allt han får tag på. Så visst är han redo, när han får sina D-vitamin droppar blir han jätteglad när man kommer med skeden, för att sedan bli besviken då han inte får mer än en sked.
Men vi tänker på hans lilla mage, vi vet inte säkert ännu om mjölken ställer till det för honom, men att han reagerade när han var ännu mindre det vet vi. Om jag åt eller drack något med mjölk så bajsade han nästan i varje blöja det var liksom lättare att räkna enbart kissblöjor. Han fick många gånger spänd mage och därmed grät han också. Han kräktes mer då också, men visst nu har han blivit äldre, magmunnen har utvecklats och blivit starkare också. Han var ett kräkbarn som dom så fint kallade det på bvc, och det var ju storasyster också. Fick strika ordrar när han var någon vecka gammal att efter han ätit skulle han ligga mot bröstet med huvud i högläge i minst 15- 30 minuter efter han ätit för att maten skulle hinna vidare till magen, så skulle detta förhindra att han kräktes. Att låta honom amma för att sedan lägga honom direkt i vagn/säng det fanns inte när han var så liten.
Nu när jag är mjölkfri och han fortfarande ammas och är duktig och inte äter t.ex. lök för då reagerar hans lilla mage med lite extra bajsblöjor med. Men om jag är mjölkfri så är det på sin höjd 3 bajsblöjor, och så kommer bara det lilla överskottet han äter ut, inga stora kräkningar. Det känns toppen och bäst av allt, ingen spänd mage som är ledsen :)
Det var lite om lillen och min frustration över andra mammors hysteri över att deras barn skall utvecklas fortare.
I förra veckan fick vi åka och låta dem dra ut Mayas ena framtand, den var väldigt lös men den permanenta tanden hade börjat växa ut ovanför och en aning framför mjölktanden. Så vi fick tid samma dag, åkte dit. Maya fick bedövningssalva och sedan så på någon sekund så satt tandläkaren med tanden i tången och sköterskan la den i en tandkista. Sedan fick hon välja två tatueringar. Detta var den andra tanden som hon fick dra ut, förra gången var det i nedre käken men då växte den nya tanden upp på insidan. Men trångt har hon i munnen stackaren, inte lätt att få normalt i munnen då både jag och Sebbe har trångt. Så nu ser vi alla tre likadana ut i munnen, alla har liksom samma sätt som tänderna i nedre käken sitter. Jaja, får hoppas det blir bra.
Igår så grävde jag upp lite i trädgården, numera finns det uppgrävt ett litet grönsaksland. Potatisen är redan i jorden sedan innan, och senare idag skall vi sätta rädisor, ruccola, och kryddväxter i landet. Känner mig riktigt duktig som grävde i ordning det alldeles själv, eftersom Sebbe har ont i sin axel. Jag kan minsann bara jag vill :)
Vi hade sedan långt innan fått upplevelser hos Liveit, en tur till Tom Tits värld ligger och väntar, tänk er massor av olika experiment. Sedan hade vi en upplevelse som var att gå på vatten i en liten plastboll, men den bytte vi ut mot 30 minuters massage. Så idag skall Sebbe få kila iväg på den välbehövliga massagen, den behövs för hans axel. Visst hade jag velat gå på massage, men med mina mjölkfyllda bröst så kände jag att det inte var något som fungerade för mig att ligga på ett massagebord.
Imorgon bär det av till Staffanstorp, där vår lille Findus väntar på oss. Matskålar, kattmat, kattsand, underlägg och ett halsband är inhandlat och bara väntar honom. Leksaksmöss inhandlade Maya för länge sedan redan i början av maj då kottarnas morfar och mormor mina älskade föräldrar var härnere. Så det mest står klart, jag borde leta upp kattungeselen så hon kan få gå ut med honom. Så länge vi inte har en kattgård ute på tomten så kommer han tyvärr inte få gå ut. Så Findus, imorgon kommer vi! Denna gång får du följa med oss hem.
Får börja tänka på vad man skall ha på sig på fredag, för inte nog med att Maya har avslutning så skall vi på Sebbes kusin Josefines studentmottagning på eftermiddagen.
Nu får det räcka för denna gång, detta inlägget har handlat om massor nu och är riktigt långt!
söndag 10 juni 2012
drömmen & viljan finns..
Åter igen har tankarna kring ett allergen vänligt café, alltså ett café som man kan köpa t.ex. mjölkfritt, glutenfritt, ja både och i, och dessutom ha glutenfria varor och mjölkfria varor som man också säljer så både en liten affärsdel och en café del. När vi går på stan här i Kristianstad finns det INGET café vi kan gå och fika på... Maya har aldrig fått kunna välja sig en kaka, bulle, bakelse, eller tårtbit pga att det finns inget. Nu när vi har gluten i familjen är det ju ännu värre, då är det bara jag som kan fika överhuvudtaget hur kul är det?
Visst han kan ta en kopp kaffe eller the, men vad för slags fika är det egentligen? Näe drömmen om det där caféet som serverar så de som inte tål gluten, mjölk, och laktos kan också fika den finns ännu, den blev starkare i och med att Sebbe fick sin glutenintolerans. Det hade varit så kul, att dessutom då i den säljdelen ha lite kakor, bullar osv lite olika beroende på dag, men sådant får kunderna liksom stå ut med. Jag tror verkligen det hade gått hem, för det är inte många som har vetenskapen om vad dem skall bjuda på om det kommer någon med mjölkallergi eller glutenintolerans, då hade det väl varit underbart att kunna med sig några goda muffins, kladdkaka, kakor, maränger eller liknande.
Idéen, drömmen och viljan finns, så om mina planer inte går vägen, kanske man skall chansa? Prova i ett år, då man får stöd och så... vi får se vad framtiden säger...
Visst han kan ta en kopp kaffe eller the, men vad för slags fika är det egentligen? Näe drömmen om det där caféet som serverar så de som inte tål gluten, mjölk, och laktos kan också fika den finns ännu, den blev starkare i och med att Sebbe fick sin glutenintolerans. Det hade varit så kul, att dessutom då i den säljdelen ha lite kakor, bullar osv lite olika beroende på dag, men sådant får kunderna liksom stå ut med. Jag tror verkligen det hade gått hem, för det är inte många som har vetenskapen om vad dem skall bjuda på om det kommer någon med mjölkallergi eller glutenintolerans, då hade det väl varit underbart att kunna med sig några goda muffins, kladdkaka, kakor, maränger eller liknande.
Idéen, drömmen och viljan finns, så om mina planer inte går vägen, kanske man skall chansa? Prova i ett år, då man får stöd och så... vi får se vad framtiden säger...
De där med kvällsmys är det verkligen något för oss?
Ännu en vecka har passerat förbi oss alldeles snart. I fredags den enda dagen på veckan som gubben tar bilen, vad händer då? jo minsann då får Sandra för sig att glömma att ställa deras tidiga larm, så när vi vaknar så är det larmet för att vi skulle skyndat oss till bussen. Så det blev en oväntad promenad till skolan, men det är inte så långt och denna gången regnade det inte iallafall men det låg i luften. På vägen hem så kändes det som om himlen skulle öppna sig vilken minut som helst, men vi hann hem. Senare på dagen kom en liten skur.
Fredagsmyset uteblev likt vanligt, för mina stora hjärtan dom somnade gott en i soffan och en på vår stora röda beanbag. Lillen och jag tittade lite på tv innan han också slängde in handduken för fredagens räkning.
Lördagen bestod av sovmorgon = skönt! Till och med gubben tog sig lite sovmorgon, bara Maya som klev upp tidigt. Det ett kort besök av fam. Gualöv som hjälpte Sebbe att flytta bilarna och även kom med svärfars gräsklippare så vi äntligen kan klippa gräset riktigt, den gräsklipparen som tillhörde huset den sjunger på sista refrängen den. Snöret har gått av två gånger, klipparen är rostig, den vill icke. Så nu har vi då svärfars klippare som skall tjäna oss, så vi får gräset riktigt klippt. Så nu är det enda som fattas en kantklippare, men svärfars var sönder, så vi får se om Henrik kanske har en som är hel hos sig. En sväng till eko blev det också köpa jord till våra potatisar som tagit sig och så vi kan fylla upp där så vi kan sätta kryddväxter och dylikt med. På middagsmenyn stod grillat, hemmagjord potatissallad, och kallsås MUMS! Lördagsgottis blev en chokladkaka som Sebbe svängde ihop, underbart god blev den. Men dock bara jag som fikade då dom andra två somnade likt vanligt. Hehe.
Söndag bestod av en sovmorgon igen. Lite i allafall, sedan en god frukost tillsammans med familjen, det är så mycket mysigare att få äta frukost tillsammans än själv. Solen står högt i skyn här idag, visst pryder en del moln himlen, men det går väl an. Gräset skall bli klippt, fylla på med jord, träna Maya på cykeln någongång så kommer det funka. Så nu bär det av ut i trädgården, först skall Ludwig få sig lite kläder han sitter bredvid mig i soffan inbäddad i en filt, med sin gosefilt. Off we go!
Fredagsmyset uteblev likt vanligt, för mina stora hjärtan dom somnade gott en i soffan och en på vår stora röda beanbag. Lillen och jag tittade lite på tv innan han också slängde in handduken för fredagens räkning.
Lördagen bestod av sovmorgon = skönt! Till och med gubben tog sig lite sovmorgon, bara Maya som klev upp tidigt. Det ett kort besök av fam. Gualöv som hjälpte Sebbe att flytta bilarna och även kom med svärfars gräsklippare så vi äntligen kan klippa gräset riktigt, den gräsklipparen som tillhörde huset den sjunger på sista refrängen den. Snöret har gått av två gånger, klipparen är rostig, den vill icke. Så nu har vi då svärfars klippare som skall tjäna oss, så vi får gräset riktigt klippt. Så nu är det enda som fattas en kantklippare, men svärfars var sönder, så vi får se om Henrik kanske har en som är hel hos sig. En sväng till eko blev det också köpa jord till våra potatisar som tagit sig och så vi kan fylla upp där så vi kan sätta kryddväxter och dylikt med. På middagsmenyn stod grillat, hemmagjord potatissallad, och kallsås MUMS! Lördagsgottis blev en chokladkaka som Sebbe svängde ihop, underbart god blev den. Men dock bara jag som fikade då dom andra två somnade likt vanligt. Hehe.
Söndag bestod av en sovmorgon igen. Lite i allafall, sedan en god frukost tillsammans med familjen, det är så mycket mysigare att få äta frukost tillsammans än själv. Solen står högt i skyn här idag, visst pryder en del moln himlen, men det går väl an. Gräset skall bli klippt, fylla på med jord, träna Maya på cykeln någongång så kommer det funka. Så nu bär det av ut i trädgården, först skall Ludwig få sig lite kläder han sitter bredvid mig i soffan inbäddad i en filt, med sin gosefilt. Off we go!
måndag 4 juni 2012
vi går i väntans tider...
Åter igen ny vecka...
Efter idag har lilla prinsessan vår bara 8 dagar kvar i skolan, nästa fredag är det nämligen dags för att avsluta hennes år som gått i förskoleklassen, Vattnet. Året har verkligen gått fort känns som om det var nästan igår hon började där, och nu skall hon snart kila vidare uppåt, och bli ett Vinden barn, förstaklassare. Tiden går, och lill tjejen är ju 6½ år redan.
Helgen gick snabbare än snabbt, gubben tillbringade en hel del från hemmet, så jag och barnen vi var för oss själva. I lördags kom Fam. Gualöv hit, då Sebbe hade fått skjuts av dem för att hämta moppen, dom tog den på släpet som dem hade hämtat staket på. Mellan skurarna så hann gubben slänga några hamburgare på grillen, så det blev vad som stod på menyn för kvällsmat. Lite fika på det, sedan skulle det bli lördagsmys när Fam. Gualöv åkt hem, men vad händer? Joda, jag blir sittandes i soffan tillsammans med Ludwig, för dom andra hjärtana satt vid varsin dator. Hehe, lördagsmys det. Jaja, när vi väl ser film somnar dem kvickare än kvickt :P hehe.
Söndagen var gubben iväg och kom inte hem förräns efter fyra, det var ska bara iväg och hämta ett verktyg det. Hehe, gjorde minestronesoppa till kvällsmiddag för våra vuxna magar, och prinsessan fick kyckling, spagetti, och broccoli & blomkål. Lillen har varit en aning trötter idag, ätit sedan sovit omvartannat, tänker han kanske ta och växa lite. På kvällskvisten så fick vi oväntat besök, kottarnas farfar och farmor kom på besök. Med sig hade dom varsin liten grej till barnen, Maya fick trosor med katter på och Ludwig fick en body med djungeldjur, och farmor passade på att känna på Ludwig litegrann. Hon tycker han är större för varje gång hon träffar honom, och visst är det väl så.
Måndag idag då, och hade två pigga kottar imorse, och en trött mamma = ingen bra kombination. Äsch bara ta sig i kragen upp och hoppa, frukost till den lille först göra honom klar, ner för göra frukost till Maya och få henne och klä sig, och som lillen pratar, hehe. Han har verkligen hittat att man kan göra många olika ljud och har man honom i knä så om han bara vill så pratar han oavbrutet.
Gör Maya klar för skolan, sedan tar vi vagnen likt alla andra skolmornar och går och väntar på bussen. Maya kramas och säger hejdå till Ludwig och så den obligatoriska vinkningen mot bussen innan den åker iväg med henne till skolan för några timmar. Lillen och jag kilar hem och medans han sov en stund i vagnen käkade jag frukost och sorterade sedan hans kläder, tog undan urväxta kläder och la in dem nya i hans byrå.
Därefter har han käkat igen och sedan myst med mig i soffan och självklart massor av prat.
Inte långt kvar till midsommar nu, då fyller tvillingarna 4år, så det blir kalas och midsommarfirande i ett hemma hos dom, jag personligen hoppas det blir lite grillat också, så man slipper sillen! Nypotatisen är helt okej, men sill. Näe jag har inte blivit tillräckligt vuxen för det ännu, precis som kaffe. Får ta sig en funderare vad man skall ge tvillingarna i present, inte det lättaste alls.
Innan dess så skall vi hämta Findus, han kommer förmodligen flytta in till oss under v.24 som det ser ut nu, om vi får vår och hennes tid att fungera. Så bör införskaffa nya matskålar, kattmat, kattsand och låta Maya få välja ett halsband till honom såklart. Leta fram Mimmi-Gustavs gamla kattungesele med kanske, om jag hittar den, det är inte säkert. Denne lille kille kommer inte få vara ute förutom i koppel och när vi byggt i ordning en kattgård. Det vi har fått se av den lilla killen är bara positivt, han är duktig att gå på låda, äta och väldigt snäll, lugn och tillgiven. Låter bra det. Så snart får vi tillökning i familjen.
Vad ska sedan sommaren fyllas med? Barnen och jag kommer säkerligen bada en del, och så ska ju Maya lära sig cykla, ett besök på Tom Tits värld ett ställe med över 600 experiment låter som ett bra ställe för oss. Vad det sedan mer för med sig, det får vi vänta och se :)
Efter idag har lilla prinsessan vår bara 8 dagar kvar i skolan, nästa fredag är det nämligen dags för att avsluta hennes år som gått i förskoleklassen, Vattnet. Året har verkligen gått fort känns som om det var nästan igår hon började där, och nu skall hon snart kila vidare uppåt, och bli ett Vinden barn, förstaklassare. Tiden går, och lill tjejen är ju 6½ år redan.
Helgen gick snabbare än snabbt, gubben tillbringade en hel del från hemmet, så jag och barnen vi var för oss själva. I lördags kom Fam. Gualöv hit, då Sebbe hade fått skjuts av dem för att hämta moppen, dom tog den på släpet som dem hade hämtat staket på. Mellan skurarna så hann gubben slänga några hamburgare på grillen, så det blev vad som stod på menyn för kvällsmat. Lite fika på det, sedan skulle det bli lördagsmys när Fam. Gualöv åkt hem, men vad händer? Joda, jag blir sittandes i soffan tillsammans med Ludwig, för dom andra hjärtana satt vid varsin dator. Hehe, lördagsmys det. Jaja, när vi väl ser film somnar dem kvickare än kvickt :P hehe.
Söndagen var gubben iväg och kom inte hem förräns efter fyra, det var ska bara iväg och hämta ett verktyg det. Hehe, gjorde minestronesoppa till kvällsmiddag för våra vuxna magar, och prinsessan fick kyckling, spagetti, och broccoli & blomkål. Lillen har varit en aning trötter idag, ätit sedan sovit omvartannat, tänker han kanske ta och växa lite. På kvällskvisten så fick vi oväntat besök, kottarnas farfar och farmor kom på besök. Med sig hade dom varsin liten grej till barnen, Maya fick trosor med katter på och Ludwig fick en body med djungeldjur, och farmor passade på att känna på Ludwig litegrann. Hon tycker han är större för varje gång hon träffar honom, och visst är det väl så.
Måndag idag då, och hade två pigga kottar imorse, och en trött mamma = ingen bra kombination. Äsch bara ta sig i kragen upp och hoppa, frukost till den lille först göra honom klar, ner för göra frukost till Maya och få henne och klä sig, och som lillen pratar, hehe. Han har verkligen hittat att man kan göra många olika ljud och har man honom i knä så om han bara vill så pratar han oavbrutet.
Gör Maya klar för skolan, sedan tar vi vagnen likt alla andra skolmornar och går och väntar på bussen. Maya kramas och säger hejdå till Ludwig och så den obligatoriska vinkningen mot bussen innan den åker iväg med henne till skolan för några timmar. Lillen och jag kilar hem och medans han sov en stund i vagnen käkade jag frukost och sorterade sedan hans kläder, tog undan urväxta kläder och la in dem nya i hans byrå.
Därefter har han käkat igen och sedan myst med mig i soffan och självklart massor av prat.
Inte långt kvar till midsommar nu, då fyller tvillingarna 4år, så det blir kalas och midsommarfirande i ett hemma hos dom, jag personligen hoppas det blir lite grillat också, så man slipper sillen! Nypotatisen är helt okej, men sill. Näe jag har inte blivit tillräckligt vuxen för det ännu, precis som kaffe. Får ta sig en funderare vad man skall ge tvillingarna i present, inte det lättaste alls.
Innan dess så skall vi hämta Findus, han kommer förmodligen flytta in till oss under v.24 som det ser ut nu, om vi får vår och hennes tid att fungera. Så bör införskaffa nya matskålar, kattmat, kattsand och låta Maya få välja ett halsband till honom såklart. Leta fram Mimmi-Gustavs gamla kattungesele med kanske, om jag hittar den, det är inte säkert. Denne lille kille kommer inte få vara ute förutom i koppel och när vi byggt i ordning en kattgård. Det vi har fått se av den lilla killen är bara positivt, han är duktig att gå på låda, äta och väldigt snäll, lugn och tillgiven. Låter bra det. Så snart får vi tillökning i familjen.
Vad ska sedan sommaren fyllas med? Barnen och jag kommer säkerligen bada en del, och så ska ju Maya lära sig cykla, ett besök på Tom Tits värld ett ställe med över 600 experiment låter som ett bra ställe för oss. Vad det sedan mer för med sig, det får vi vänta och se :)
onsdag 30 maj 2012
Efter vårt besök på tosse, så kiknade vår gosse av skratt!
Vår lilla Ludwig bara plötsligt kiknar av skratt.
Det var så att han fått en tossemjukisdjur, en gås med röd mössa,
så hade han legat och sparkat på tosse, och fått vitt ludd mellan tårna,
Det var så att han fått en tossemjukisdjur, en gås med röd mössa,
så hade han legat och sparkat på tosse, och fått vitt ludd mellan tårna,
så skulle jag fråga honom om han hade Tosse mellan tårna och han började kikna av skratt.
Därefter skall jag fråga honom om han haft roligt på tosselilla, men jag hinner bara öppna min min
och han kiknar av skratt. Dock är inte de hela 3-4minuterna med, men det lilla som kom med är underbart!
tisdag 29 maj 2012
utslagna hjältar
Efter en rekordvarm vecka förra veckan, så har denna börjat svalare, förra veckan då vi gick till bussen vid 07.40 så var det redan då 17grader ute, idag var det 10grader vid samma tid. Visst är det skönt att ha det svalt, men det får gärna bli stabilt ute, så man vet vad för kläder man skall t.ex. klä Maya i på morgonen osv.
Istället för skicka med shorts idag, så fick jag skicka med byxor, om hon tyckte det var för kallt.
Dagen har varit lugn, blev en runda till Ekohallen och A-livs också idag. La på min försenade Morsdags present till mamma, så hon får den iallafall, bättre sent än aldrig. Mumsig mat blev det idag också, grillad kycklingfilé, grillade champinjoner och varsin coca cola marinerad karrékotlett, ja ni läste rätt, coca cola. Till det en mjölkfri coleslaw och potatis som blev över från igår. Blev en lyckad middag. Maya fick äntligen sin laxfilé.
Efter maten var det meningen att vi skulle se serie, men då var lillen hungrig så givetvis fick han äta, sen nu så sover mina tre hjärtan, både stora och dom små. Hehe. Utslagna hjältar.
Bakade igår ett nytt bröd till Sebbe, mandel & nötbröd, inget mjöl alls i det brödet då det är ett lchf recept, jag gjorde naturligtvis min egen variant av receptet, och det blev bra och fin konsistens. MEN jag tänkte ju att min nya nonstick form inte behövde varken smöras eller brödas men åtminstonde smöras måste den, för självklart så fastnade brödet, så det blev lite sönder. Men tydligen var det väldigt gott, det enda jag kan instämma på är att det doftade gott om det, jag får ju icke smaka då det är mjölkprodukt i brödet. Nu när jag fått frys borde jag ta och baka och frysa in bröd till Sebbe, för det är ju rätt bra att bara behöva gå och plocka upp.
Snart är denna månad slut, vart tog de vägen? I och för sig så känns det som den gick fort samtidigt som om jag tänker på att pappa och mamma var här i början av månaden, så känns det som om den gått extremt långsamt. Maya har bara tre veckor kvar i förskoleklassen, sedan är det sommarlov och efter lovet börjar hon första klass. Jisses! Min lilla prinsessa är inte så liten längre, men som min pappa och mamma brukar säga "du är alltid min lilla flicka" så ja hon är alltid i mina ögon min lilla flicka.
Idag när vi körde från affären säger hon "mamma, alltså jag har inte hittat den jag ska gifta mig med än, tror du jag hinner hitta någon som är lika fin och bra som pappa är för dig?" då sa jag att det tog mig en lång tid innan jag fann hennes pappa med, att jag var ju egentligen "gammal" när jag hittade honom, om man tänker på hur liten hon är nu. Till svar fick jag ett okej, jag hoppas jag kommer hitta någon som är lika bra som pappa och lika fin som lillebror som jag kan gifta mig med och få barnbarn till dig och pappa. Så kärt!
I förra veckan betalade jag in avgiften för handledarebevis för Sven, så snart är väl Sebbe och han ute och övningskör, jag kan faktiskt säga att det kommer vara nervöst att ha honom ute på vägen på en motorcykel, med tanke på alla olyckor jag läst om i tidningen med just motorcyklar. Att min pappa kör, eller att Sven kör det gör mig inget, men jag vet inte... jag är så himla rädd något skall inträffa. Konstigt nog. Han kör ju vespa till jobbet varje dag, men det tänker jag inte på, men just honom på en motorcykel, ja jag vet inte varför.
Nu hör man tung andning ur varje rum här, en liten sötnos i vagnen, en sötnos i hennes säng, och uppifrån hörs snarkningar. Det är mina hjärtan det!
Istället för skicka med shorts idag, så fick jag skicka med byxor, om hon tyckte det var för kallt.
Dagen har varit lugn, blev en runda till Ekohallen och A-livs också idag. La på min försenade Morsdags present till mamma, så hon får den iallafall, bättre sent än aldrig. Mumsig mat blev det idag också, grillad kycklingfilé, grillade champinjoner och varsin coca cola marinerad karrékotlett, ja ni läste rätt, coca cola. Till det en mjölkfri coleslaw och potatis som blev över från igår. Blev en lyckad middag. Maya fick äntligen sin laxfilé.
Efter maten var det meningen att vi skulle se serie, men då var lillen hungrig så givetvis fick han äta, sen nu så sover mina tre hjärtan, både stora och dom små. Hehe. Utslagna hjältar.
Bakade igår ett nytt bröd till Sebbe, mandel & nötbröd, inget mjöl alls i det brödet då det är ett lchf recept, jag gjorde naturligtvis min egen variant av receptet, och det blev bra och fin konsistens. MEN jag tänkte ju att min nya nonstick form inte behövde varken smöras eller brödas men åtminstonde smöras måste den, för självklart så fastnade brödet, så det blev lite sönder. Men tydligen var det väldigt gott, det enda jag kan instämma på är att det doftade gott om det, jag får ju icke smaka då det är mjölkprodukt i brödet. Nu när jag fått frys borde jag ta och baka och frysa in bröd till Sebbe, för det är ju rätt bra att bara behöva gå och plocka upp.
Snart är denna månad slut, vart tog de vägen? I och för sig så känns det som den gick fort samtidigt som om jag tänker på att pappa och mamma var här i början av månaden, så känns det som om den gått extremt långsamt. Maya har bara tre veckor kvar i förskoleklassen, sedan är det sommarlov och efter lovet börjar hon första klass. Jisses! Min lilla prinsessa är inte så liten längre, men som min pappa och mamma brukar säga "du är alltid min lilla flicka" så ja hon är alltid i mina ögon min lilla flicka.
Idag när vi körde från affären säger hon "mamma, alltså jag har inte hittat den jag ska gifta mig med än, tror du jag hinner hitta någon som är lika fin och bra som pappa är för dig?" då sa jag att det tog mig en lång tid innan jag fann hennes pappa med, att jag var ju egentligen "gammal" när jag hittade honom, om man tänker på hur liten hon är nu. Till svar fick jag ett okej, jag hoppas jag kommer hitta någon som är lika bra som pappa och lika fin som lillebror som jag kan gifta mig med och få barnbarn till dig och pappa. Så kärt!
I förra veckan betalade jag in avgiften för handledarebevis för Sven, så snart är väl Sebbe och han ute och övningskör, jag kan faktiskt säga att det kommer vara nervöst att ha honom ute på vägen på en motorcykel, med tanke på alla olyckor jag läst om i tidningen med just motorcyklar. Att min pappa kör, eller att Sven kör det gör mig inget, men jag vet inte... jag är så himla rädd något skall inträffa. Konstigt nog. Han kör ju vespa till jobbet varje dag, men det tänker jag inte på, men just honom på en motorcykel, ja jag vet inte varför.
Nu hör man tung andning ur varje rum här, en liten sötnos i vagnen, en sötnos i hennes säng, och uppifrån hörs snarkningar. Det är mina hjärtan det!
grymt grymt dålig på uppdatera
Jag är sämre än sämst på att upprätthålla bloggen, den försvinner i glömska väldigt ofta...
Veckan som var hade vi riktig sommarvärme, riktig så att man kände sig klibbig och svettig, 26-28grader i skuggan, så lille Ludwig var inte alls glad, för usch så jobbigt det var det där med att ligga hos mamma och amma nu när det var varmt, som man svettades tillsammans, men efter någon dag så gick det bra.
I lördags var det premiäröppning på Tosselilla, och vi tyckte det var perfekt "lekväder" alltså sol men inte stekhett eller för kallt, utom alldeles lagomt. Så vi plockade fram lite korv & korvbröd till grillning, och lite fika och mackor och 2 stora flaskor vatten. Packade in allt i bilen och åkte för en heldag med bus och lek.
Väl framme i Tomelilla, så var det väldigt mycket folk på Tosselilla, det var rabatterat pris just denna premiärhelgen 130kr/person istället för 220kr/person som det brukar kosta, det var Barnens dag denna helgen också där. Nyhet för oss denna gången var att dem hade gocart för personer mellan 120-150cm, så Maya fick köra riktig gocartbil och som hon ägde banan, riktigt duktig! Körde till och med om en annan tjej på banan på innerbanan ;)
Mycket bus, och grillning blev det. Köpte oss varsin Tosselilla t-shirt, och så fick barnen varsitt Tossegosedjur, Maya fick den stora och Ludwig den mellanstora gåsen. Sedan låg lilla Ludwig och knep dom med tårna eftersom gosedjuren låg i hans vagn. Lille Ludwig skötte sig jättebra, men han hade inte tid att sova, man kunde ju missa något som hände där på Tosselilla.
När vi kom till bilen för hemfärd skulle Ludwig få sig ett mål, men han hade fortfarande inte varvat ned riktigt, så han åt en liten stund, sedan så börja han prata, satte honom då mot mina knän, och såg hur luddig han var mellan tårna och frågade honom om han hade Tosse mellan tårna. Han började kikna av skratt, skrattade och skrattade. Skulle försöka fråga om han haft roligt på Tosselilla, och jag hann knappt öppna munnen alls, förrän han kiknade i skratt igen. Han skrattade nog minst i 3minuter i sträck, vilket aldrig hänt innan. (må hända han kan ha varit övertrött men det var så sött) Kan säga att jag kunde knappt andas för jag började ju också skratta så klart, det smittade liksom av sig. Han sov hela bilfärden hem, tror minsann att Maya gjorde det också för det var så tyst i bilen.
När vi kom hem skulle vi fortsätta och ha lördagsmys och se Eurovision för att se hur det gick för Loreen, men det var bara jag och Ludwig som såg det på tvn. Sebbe och Maya däckade i sina sängar, dom skulle bara vila ögonen, yeah right. Men det funkade att bara vara jag och Ludwig som kikade också, så slapp man onödigt snack från dem. Som jag trodde så gick det otroligt bra för Loreen, hon lyckades verkligen nå ut till mångas hjärtan med sin otroligt vackra sång och innerliga dans. Hon kammade hem 18st tolvor, fick poäng av 41 av 42 länder, Italien gillade inte Sverige tydligen för några poäng fick vi icke av dem. Loreen kammade hem segern och ligger nu på nästhögsta platsen genom tiderna med sina 372p, norska killen som spelade fiol och sjöng ligger högst och har 378p.
Hon petade verkligen han Swartling på näsan som klagade på hur hon inte kunde röra sig på scen, men hon rörde ju inte så mycket på sig faktiskt i första omgången av Idol. Fulast av allt är att det skrivs nu att dom jurymedlemmarna i gamla juryn anser att det är deras förtjänst, NO WAY tjejen kunde redan sjunga när hon kom till Idol, och vi får väl tacka dom att inte hon blev mer än fyra, så slapp hon göra musik och sedan bli bortglömd.
Sedan segern har det spekulerats i att hon inte borde fått sjunga sveriges bidrag, pga att SDkillen som sa det, ansåg att Loreen inte är svensk, visst hennes båda föräldrar är från Marocko, men hon är född i Sverige. Han menade på att vilket j*vla land som helst kunde vunnit med det bidraget då hon är svensk, och låten inte är på svenska. Som tur så tror jag icke detta gör någon skillnad.
Det skrevs hurvida hon skulle bli "diskad" pga hennes slowmotion effekt i slutet då hon klättrar upp på dansaren för att sedan hoppa ned så han faller, men även det klarade hon sig ifrån.
Danny som hade sagt att Sverige skulle ångra sig som skulle skicka henne till Baku, för att europa inte skulle kunna ta emot hennes låt. Han får äta upp sina ord, vi hade hamnat sist med hans låt!
Näe, om ändå folk bara kunde vara glada för hennes skull, och sluta rota upp löjliga saker som dem skall hänga upp sig på, hon var fantastisk därnere så är det bara.
Igår var det mors dag och jag missade ju att skicka min present till mamma, så trist då man verkligen hade en present med, blir till att skicka den nu i efterhand. Min mors dag var bra, snälla barn, besök hon svärmor, god mat och god tårta. Fick en ny temugg som står Mamma på, Sebbe har ett par ex av pappamuggar, men jag har nog ingen faktiskt, den var fylld med kärlek (geléhjärtan) Bäst av allt, jag får vara mor till två älskade och så fantastiskt fina barn, en dotter, Maya och en son, Ludwig som mamma älskar er!
Idag tisdag har Maya haft piratfest på skolan, och visst kunde vi väl fixa så hon blev en liten pirattjej hon med, bilder kommer senare!
Bilder från både Tosselilla och Maya som Pirat kommer senare!
På återseende, lite tidigare än denna gång!
Veckan som var hade vi riktig sommarvärme, riktig så att man kände sig klibbig och svettig, 26-28grader i skuggan, så lille Ludwig var inte alls glad, för usch så jobbigt det var det där med att ligga hos mamma och amma nu när det var varmt, som man svettades tillsammans, men efter någon dag så gick det bra.
I lördags var det premiäröppning på Tosselilla, och vi tyckte det var perfekt "lekväder" alltså sol men inte stekhett eller för kallt, utom alldeles lagomt. Så vi plockade fram lite korv & korvbröd till grillning, och lite fika och mackor och 2 stora flaskor vatten. Packade in allt i bilen och åkte för en heldag med bus och lek.
Väl framme i Tomelilla, så var det väldigt mycket folk på Tosselilla, det var rabatterat pris just denna premiärhelgen 130kr/person istället för 220kr/person som det brukar kosta, det var Barnens dag denna helgen också där. Nyhet för oss denna gången var att dem hade gocart för personer mellan 120-150cm, så Maya fick köra riktig gocartbil och som hon ägde banan, riktigt duktig! Körde till och med om en annan tjej på banan på innerbanan ;)
Mycket bus, och grillning blev det. Köpte oss varsin Tosselilla t-shirt, och så fick barnen varsitt Tossegosedjur, Maya fick den stora och Ludwig den mellanstora gåsen. Sedan låg lilla Ludwig och knep dom med tårna eftersom gosedjuren låg i hans vagn. Lille Ludwig skötte sig jättebra, men han hade inte tid att sova, man kunde ju missa något som hände där på Tosselilla.
När vi kom till bilen för hemfärd skulle Ludwig få sig ett mål, men han hade fortfarande inte varvat ned riktigt, så han åt en liten stund, sedan så börja han prata, satte honom då mot mina knän, och såg hur luddig han var mellan tårna och frågade honom om han hade Tosse mellan tårna. Han började kikna av skratt, skrattade och skrattade. Skulle försöka fråga om han haft roligt på Tosselilla, och jag hann knappt öppna munnen alls, förrän han kiknade i skratt igen. Han skrattade nog minst i 3minuter i sträck, vilket aldrig hänt innan. (må hända han kan ha varit övertrött men det var så sött) Kan säga att jag kunde knappt andas för jag började ju också skratta så klart, det smittade liksom av sig. Han sov hela bilfärden hem, tror minsann att Maya gjorde det också för det var så tyst i bilen.
När vi kom hem skulle vi fortsätta och ha lördagsmys och se Eurovision för att se hur det gick för Loreen, men det var bara jag och Ludwig som såg det på tvn. Sebbe och Maya däckade i sina sängar, dom skulle bara vila ögonen, yeah right. Men det funkade att bara vara jag och Ludwig som kikade också, så slapp man onödigt snack från dem. Som jag trodde så gick det otroligt bra för Loreen, hon lyckades verkligen nå ut till mångas hjärtan med sin otroligt vackra sång och innerliga dans. Hon kammade hem 18st tolvor, fick poäng av 41 av 42 länder, Italien gillade inte Sverige tydligen för några poäng fick vi icke av dem. Loreen kammade hem segern och ligger nu på nästhögsta platsen genom tiderna med sina 372p, norska killen som spelade fiol och sjöng ligger högst och har 378p.
Hon petade verkligen han Swartling på näsan som klagade på hur hon inte kunde röra sig på scen, men hon rörde ju inte så mycket på sig faktiskt i första omgången av Idol. Fulast av allt är att det skrivs nu att dom jurymedlemmarna i gamla juryn anser att det är deras förtjänst, NO WAY tjejen kunde redan sjunga när hon kom till Idol, och vi får väl tacka dom att inte hon blev mer än fyra, så slapp hon göra musik och sedan bli bortglömd.
Sedan segern har det spekulerats i att hon inte borde fått sjunga sveriges bidrag, pga att SDkillen som sa det, ansåg att Loreen inte är svensk, visst hennes båda föräldrar är från Marocko, men hon är född i Sverige. Han menade på att vilket j*vla land som helst kunde vunnit med det bidraget då hon är svensk, och låten inte är på svenska. Som tur så tror jag icke detta gör någon skillnad.
Det skrevs hurvida hon skulle bli "diskad" pga hennes slowmotion effekt i slutet då hon klättrar upp på dansaren för att sedan hoppa ned så han faller, men även det klarade hon sig ifrån.
Danny som hade sagt att Sverige skulle ångra sig som skulle skicka henne till Baku, för att europa inte skulle kunna ta emot hennes låt. Han får äta upp sina ord, vi hade hamnat sist med hans låt!
Näe, om ändå folk bara kunde vara glada för hennes skull, och sluta rota upp löjliga saker som dem skall hänga upp sig på, hon var fantastisk därnere så är det bara.
Igår var det mors dag och jag missade ju att skicka min present till mamma, så trist då man verkligen hade en present med, blir till att skicka den nu i efterhand. Min mors dag var bra, snälla barn, besök hon svärmor, god mat och god tårta. Fick en ny temugg som står Mamma på, Sebbe har ett par ex av pappamuggar, men jag har nog ingen faktiskt, den var fylld med kärlek (geléhjärtan) Bäst av allt, jag får vara mor till två älskade och så fantastiskt fina barn, en dotter, Maya och en son, Ludwig som mamma älskar er!
Idag tisdag har Maya haft piratfest på skolan, och visst kunde vi väl fixa så hon blev en liten pirattjej hon med, bilder kommer senare!
Bilder från både Tosselilla och Maya som Pirat kommer senare!
På återseende, lite tidigare än denna gång!
onsdag 9 maj 2012
Tre, har blivit fyra :)
Sist jag uppdaterade här pratades det om "Solstrålar genom molnen" att min man varit på anställningsintervju 1 och att han blev inbjuden till ytterligare en till intervju för det företaget. Vet ni vad? Han fick en av tjänsterna, så sedan den 26 januari så jobbar han på just det stället, och han stor trivs verkligen, efter två dagar på det jobbet så gick han mer rakryggad och gladare än han varit under det senaste året på hans förra jobb. Där han verkligen hjälpte till och fixade och fick aldrig någon credit för något han gjorde, nej alla andra tog credit för hans lösningar och reparationer och idéer.
Min älskade man är omtyckt av både högste platschef på företaget, av sina arbetskamrater som näst intill bråkar om vilken avdelning dem vill ha honom på. Dem ser verkligen till hans behov, så på deras möten så får min man specialkost fika, alltså glutenfritt vilket han aldrig fick på sitt förra jobb. Näe här satsar man verkligen på sin personal att dem mår bra och trivs. Dem har uppföljningssamtal och dem får vara med om månadsmöten och veta hur det går framåt för företaget. Jag är verkligen glad för min älskade mans skull att han hade turen att bli en av de 1600 som fick jobbet där!
Något annat som hänt sedan sist... Jo vårt sagogryn är inte längre något sagogryn i magen! Nej, den 19februari så fick jag åka in på kontroll av fostervattenmängd som minskat, som då också hade minskat, men dem ville skicka hem mig, jag fick sammandragningar och läckte, men dem tänkte skicka hem mig. Jag fick ytterligare en chans att visa dem att jag läckte, och hon bad oss ut att röra på oss, så vi åkte till Maxi, gubben åt ute på deras Kassa 14 restaurang, medan jag gick in och köpte lite inne på Maxi. När jag kommer och sätter mig med min man känner jag hur jag får "vagga" på stolen för att det gör en aning ont. När vi skall gå till bilen får jag stanna till för att samla krafter för att gå. Väl uppe utanför förlossningen så får jag vagga hit och dit för komma in, detta känns igen sedan jag väntade Maya.
När vi kommer upp tillbaka på rummet på förlossningen så dröjer det inte länge innan en syster kommer in och säger att läkaren tänkt skicka hem mig, och att jag hade fått en ny tid några dygn senare. Jag säger "men jag hade tänkt att du skall sätta CTG på mig för jag har sammandragningar som känns" sagt och gjort, hon gav mig dem på magen och sa att jag skulle få ligga i 20min med den, hon kollar samtidigt om jag öppnat mig och var då öppen 2-3cm, därefter ligger jag med den i minst 40min, sedan kom hon tillbaka och sa, att javisst har du sammandragningar men enligt oss för oregelbundet, detta kan ta någon timma upp till 4dygn, så du får bestämma själv om du vill vara kvar eller åka hem.
Till mig sa hon " det är upp till dig om du vill stanna, för du får gärna stanna om du känner dig tryggare här" men i mina öron så kändes det som hon sa, du får stanna men helst vill vi att du åker hem. Det kändes så när hon pratade, att hon sa en sak, men menade en annan. Du kan få gå upp på BB och vara där, så kan du komma ner när det är dags säger hon till mig, och jag kontrar henne och säger "men hur ska jag veta när det väl är dags för att komma ner igen" det är 2våningar mellan förlossningen och BB. Under tiden vi står där får jag sammandragningar som gör ont att jag gråter, för jag vill inte hem och inte vill jag upp på BB heller, näe jag vill stanna där jag är. Tycker du dem har ändrat karaktär säger hon? Ja, det har dem säger min man och säger att nu gråter jag ju till och med då dem kommer. Hon frågar mig fram och tillbaka om hur jag skall göra, jag säger att jag vill inte åka någonstans om dem inte undersöker ifall jag är mer öppen. Vilket dom inte kollar, näe för att för en timma sedan var jag ju bara öppen 2-3cm. Hon erbjuder att jag kan få ställa mig i duschen för att lindra mot värken, sedan går hon och säger vi kan ringa på henne när jag bestämt mig.
När hon går står jag och gnyr och vaggar omkring, till slut går jag in på badrummet, och klär av mig, min man frågar mig om jag inte skall ringa efter henne och säga till om att jag tänker duscha. Varpå jag svarar honom, "hon sa att jag fick, och då tänker jag minsann ställa mig i duschen med". Till en början funkade det toppen, när en sammandragning kom, så riktade jag den varma duschstrålen på magen. Jag sitter ner en stund på den äckliga trädgårdsstolen i plast som står i duschen för att vila fötter och ben, sedan står jag upp en stund. Min man frågar om han kan åka hem till sina föräldrar för att prata om hur de skulle göra med dottern ifall vi blev kvar, mitt i hans prat om han kan åka, så får jag en kraftig sammandragning, och ber honom vänta. Han väntar och jag står och upprepar för mig själv "Maya, Sagogrynet, sötis...Maya Sagogrynet, sötis" om och om igen. När jag förmår att lyssna så börjar han säga något, men då slår en riktig sammandragning som jag trodde det var till, och jag skriker, försöker sätta mig, men det går inte, ställer mig men det känns konstigt. Så börjar det trycka på, jag skriker att han måste ringa på BM, och han gör det, frågar om han skall komma in till mig i duschen och hjälpa mig, men jag insisterar på att BM ska komma för att nu minsann trycker det på som tusan, och gör ont, jag tar mig för underlivet och känner hur det bränner till och där gick vattnet, känner hur det forsar ner vattnen för mina ben, och sedan trycker det verkligen på, jag känner ju faktiskt hur lågt huvudet är. OJ!
Hela händelsen med att vattnet gick, överrumplade mig helt, mina ben började kännas som gelé och BM och en sköterska har nu kommit, och ber mig gå ut till sängen. Gå ut, jag kan inte säger jag till dem och dom tror mig inte, men så förstår dom sedan att jag faktiskt inte kunde, så dem tar mig under varsin arm och för mig ut till sängen. Inte var det skönt att sätta sig i en säng, då man känner att något trycker på så att man tror man skall skita på sig. Näe, fy!
BM gör snabbt en bedömning, och kollar snabbt, och OJ nu var jag helt öppen, och hinnorna hade gått ja, så det hade jag haft rätt i, och barnet var allt på väg ut, det var huvudet jag hade känt trycka på! Hon ber hemskt mycket om ursäkt som hade tänkt skicka hem mig, för nu var det på riktigt, en liten bebis skulle födas! Hon säger till mig att jag får använda mig av värkarna som faktiskt var krystvärkar.
Sedan uppmuntrar hon mig till att tänka på min andning, vilket funkar tills topparna kommer på värkarna, och jag helt glömmer av mig, och tittar på min man och säger.... Hur var det man gjorde?! och då menade jag med andningen och han visar mig. Det funkar bra tills nästa topp av värk, och så håller det på. Jag är livrädd att spricka och det känns verkligen som om hela mitt underliv går sönder och att jag skall bajsa på mig, allt på samma gång. jag blir törstig och min älskade ger mig vårt hemma vatten, mums så svalkande gott det var. Sedan dricker jag upp allt i glaset, kämpar vidare och ber sedan igen om vatten och dem lurar i mig deras dumma sjukhusvatten, jag kräks som ett såll en gång i kräkpåsen, sedan kämpar jag vidare.
Jag gråter, skriker, och viskar om vartannat. När BM frågar mig om mitt födelsedata är det som om jag viskar, för att i nästa sekund skrika ut min smärta, för att sedan i viskande form säga till dem att jag inte orkar mer, utan tror att jag dör, bokstavligen dör av utmattning.
Sedan uppmuntrar hon mig till att tänka på min andning, vilket funkar tills topparna kommer på värkarna, och jag helt glömmer av mig, och tittar på min man och säger.... Hur var det man gjorde?! och då menade jag med andningen och han visar mig. Det funkar bra tills nästa topp av värk, och så håller det på. Jag är livrädd att spricka och det känns verkligen som om hela mitt underliv går sönder och att jag skall bajsa på mig, allt på samma gång. jag blir törstig och min älskade ger mig vårt hemma vatten, mums så svalkande gott det var. Sedan dricker jag upp allt i glaset, kämpar vidare och ber sedan igen om vatten och dem lurar i mig deras dumma sjukhusvatten, jag kräks som ett såll en gång i kräkpåsen, sedan kämpar jag vidare.
Jag gråter, skriker, och viskar om vartannat. När BM frågar mig om mitt födelsedata är det som om jag viskar, för att i nästa sekund skrika ut min smärta, för att sedan i viskande form säga till dem att jag inte orkar mer, utan tror att jag dör, bokstavligen dör av utmattning.
Hon ber mig att försöka vara tyst och bara ta i för allt jag är värd, så skulle nog lilla grynet komma, jag skriker vad jag är värd istället, för att sedan bli påmind av vad hon sa. I ett skede så tappar jag kraften i en värk, och då står huvudet och spänner och det gör såå ont, då tror jag verkligen att jag gått sönder helt.
Efter lite mer ansträngning är vårt gryn ute, och jag utbrister "Åh, va skönt" på en sekund är allt de onda borta och en smått skrikande liten bebis läggs på mitt bröst, inget sägs om kön, men dem lägger grynet så att jag tittar på Sebbe och frågar, "är det en pojke" för vad jag har fått i min hand är grynets lilla pung. Hehe.
Han var så pyttig, ja han kändes jätteliten. Inte så hårig var han heller, men helt perfekt och fin. Alla tår och fingrar, hel gom och började snabbt att söka efter mat ;)
Vi som inget namn hade tänkt på, då vi inte visste vem grynet var,en pojke eller flicka... min känsla sa pojke, Mayas med, och sebbes med, och ut kom en liten pojke :) I mitt huvud kom namnet Ludwig upp då jag såg vårt lilla gryn, och namnet hade även Maya nämnt och jag hade skrivit upp det på en lista. Höll de för mig själv tills senare.
Hon börjar trycka och klämma mig på magen, vilket riktigt kittlas, och jag skrattar istället för tycka att det ömmar, hon tittar på mig och undrar säkert vem är denna tjej, och vad har du gjort med Sandra? hehe. Moderkakan kommer ut och den ser bra ut, jag får en K-vitamin spruta i låret. Sedan går sköterskan iväg för att göra vår grattis-bricka med fika, det tar jättelång tid innan dom kommer tillbaka med den, så vi vilar. Jag ligger mest och myser med vårt lilla söta gryn. Så lillen hade verkligen brått till världen, man uppskattar att jag stod i duschen i ca 30-60min och att det därefter tog ca 30-35minuter tills han var ute. Hade vi gjort som dem sa, åkt hem så hade han fötts i bilen! och då hade jag svimmat! Näe jag är glad att jag har skinn på näsan och vågar säga ifrån!
Vid halv två på natten åker Sebbe hem till Kiaby där han sover, dagen efter ringer han jobbet, fixar sig ledig. Vid kl 9.00 dagen efter måndagen den 20feb kommer en försiktig och lite nervös Maya in i rummet, och försiktigt kommer hon fram och tittar, och skiner upp när hon ser det lilla söta barnet som jag håller. Hon får stolt kika på sin lillebror, och även hålla honom, och STOLT det är bara förnamnet! Så stolt och glad hon var! Dem följde mig till frukost och vi tar foto på lilla grynet som kommer upp på nätet senare. När dem sedan skall åka hem en stund för komma senare på kvällen, då vill inte Maya lämna oss. Vilket jag förstår.
Barnläkaren utför nyfödds "besiktningen" som jag kallade den, höfter, leder, och gom, svalg, ögon osv kollas och han går igenom utan anmärkning och får dessutom beröm för sin starka nacke och god blick! Knappt 1dygn gammal!
Innan min älskade man och dotter kommer tillbaka så hinner jag äta lunch, eftermiddagsfika och kvällsmiddag. Sedan kommer dem tillbaka igen, jag passar på att duscha innan jag klär mig för att sedan klä på lilla grynet, letar upp en BM som klipper banden och vi får åka hem.
Lilla Sagogrynet föddes 19februari, kl.20.26, och vägde 3505gr, var 48cm lång och hade ett huvudomfång på 37cm. Efter lite mer än en vecka får han namnet Ludwig. Hans namn fastställs till det fullständiga namnet Olle LUDWIG Göran Färm. Olle efter min älskade far, hans fina morfar. Göran efter min mans far, grynets fina farfar. Så gick det till när tre, blev fyra!
Han har varit en väldigt snäll liten pojke, som blev en aning förkyld och jag blev beordrad av BVC sköterskan att vara inne och inte ta emot besök av folk som hade varit i kontakt med förkylning osv. Det var till att suga den lilla näsan på snor, och han låg mycket på mitt bröst och sov, men kurerade sig väldigt bra. Vi fick komma på täta kontroller på BVC för hålla koll på att han gick upp bra i vikt pga risken för RS. Men denna gång slapp vi RS viruset, så skönt!
Lillen har växt väldigt bra, ca 250-300gr i veckan har han gått upp, vilket är bra. På hans 1månads dag så råkade storasyster Maya ut för en olycka, en pojke slängde en sten på hennes läpp vilket resulterade i en rejält sprucken läpp, som fick sys ca 2cm. När en månad har gått sedan denna olycka och lillen blivit 2månader så är Mayas läpp läkt och stygnen släppt, lillen är pigg och glad och väldigt snäll. Börjar jollra och prata. Tio dagar senare nämligen den 29april har vi turen att mina älskade föräldrar tagit sig semester för att komma ner till oss i Skåne och träffa oss och vår lilla prins. Första mötet mellan morfar och lilla Ludwig är magiskt, precis likt mötet mellan mormor och Ludwig. Det får mig att minnas när dem höll Maya första gången och såg henne djupt i ögonen. Så vackert! Lilla Ludwig smälter verkligen alla isberg som dem burit på, och charmar in sig riktigt ordentligt. Maya är stolt och visar upp lillebror, sitt rum, tårthuset. Vi hälsar på i skolan och dylikt. Deras vistelse i Skåne tar slut alldeles för fort, vilket gör ont i hjärtat på mig och barnen fortfarande idag! Att ha dem så nära, för att sedan slitas isär och vara så långt ifrån varandra.
Lillen känner igen morfars röst när vi pratar i telefonen och har på högtalarfunktion, som han tittar sig omkring och undrar VAR morfar är, likadant när storasyster pratar med mormor, han hör mormor, men VAR är hon? Det var riktigt underbart att dem fick träffas så att nya band mellan morföräldrar och det lilla barnbarnet fick knytas! Vilket jag tycker är väldigt viktigt, men man märker att han kände sig väldigt trygg i dem, vilket var mysigt. I detta nu, så är det bara 10dagar kvar tills lillen blir tre månader. Som tiden går!
Jag hoppas på att få återse mina föräldrar igen innan jul, för skall vi vänta tills jul innan vi ses, det innebär 7långa månader, och det är alldeles för länge, det skulle innebära att lilla Ludwig är 10månader nästa gång dem ses, näe de vill jag verkligen inte! Så hoppas hoppas på att kunna ses något i sommar också.
Sedan är det ju faktiskt tre stycken som han inte träffat däruppe, som borde längta efter att få träffa honom, och det är moster Linda och stor morbror Tim och lill morbror Emil. Jag vet att det är en gammelmorfar och en gammelmormor som också gärna vill se och träffa vår lilla Ludwig också. Pratade med morfar på hans födelsedag och han gillade namnet Ludwig, ville man minnas det kunde man tänka på Ludde sa han.
Åter igen har jag sökt studier till omvårdnad, handläggaren som lovade att jag bara behövde ringa henne för att få börja läsa kurserna, hade inte längre befogenhet att ge mig det, jag fick avslag på att börja nu i vår, precis likt vanligt, så less! Så sökte jag nätdistans och fick avslag också. Har nu sökt till höstens intag, och hoppas jag kommer in! Att bara gå hemma och ha hand om mina älskade barn är en stor uppgift i sig, men det finns stora delar av dagen som kan fyllas med studier om jag bara kunde få börja. Men skälet "kommunen har inte råd" samma sak varje gång, medan det finns vissa dom slänger utbildning efter.
Så sedan jag skrev här sist så har vi gått från varit TRE till att bli FYRA :) Så nu är vi en komplett familj, och vi är riktigt nöjda med att vara två vuxna och två barn. Ålders skillnaden är skön att den finns med tycker jag, det är 7år mellan dem, men det är väldigt skönt att Maya är så pass stor att hon kommit förbi upptäcksåldern då man bör få ha pappa och mamma för sig själv. Näe hon är bara en otroligt otroligt stolt stora syster till hennes lilla älskade lillebror Ludwig.
Älskar min familj över allt annat! Min alldeles egna lilla och den som bor 120mil norrut!
torsdag 12 januari 2012
solstrålarna genom molnen...
I tisdags skrev jag om hur min man fått plocka ihop sitt senaste 1,5års arbetsliv i lådor, vilket kändes vemodigt och konstigt att se, eftersom han alltid kämpat och ställt upp för jobbet.
Solstrålarna genom molnen var när jag hämtade honom från hans första arbetsintervju detta året, och jag ser en leende man komma gående mot bilen ;) han hade tyckt intervjun gått bra och att dem tyckte att hans nyfikenhet på tjänsten och arbetsplatsen var jättepositiv. Det enda dem ville ha ytterligare var referenser. Vilket redan igår onsdag ringde på morgonen och fixade, hans närmaste chef och så hans handledare och jobbkamrat är hans referenser. Idag torsdag hade hon ringt Sebbe och sagt att dem var väldigt intresserad av honom, och att hon hade pratat med hans gamla chef, och även skulle ringa Ingemar också. Men det hon hittills har fått sett och känna genom intervjun och pratat med hans närmaste chef, var bara på plus sidan. Hon var mycket glad att han skickat henne referenserna innan hon ens hade hunnit mejla honom om hennes mejl.
Bäst av allt, hon bjöd in honom till en ytterligare intervju och berättade även att det numera var 2 st tjänster som skulle fyllas. Så nästa onsdag skall han tillbaka igen. Jätteskoj att dem gillade honom, hoppas dem låter honom få fortsätta sin jobbkarriär hos dem.
Igår var vi till Gekås i Ullared, men vi blev faktiskt en aning besvikna, då det var många tomma gångar, och det kändes som om utbudet hade minskat, men visst får vi med oss en hel del bra grejer hem ändå. Trots att jag var igång och gick omkring hela dagen igår, så mådde jag bra då jag kom hem, så det var skönt, så att inte man skulle bli attackerad av massor av sammandragningar och så.
Idag var första dagen i skolan för Maya efter sitt jätte vintriga jullov, men lovet har varit bra, vi fick ju ett underbart slut på 2011 uppe i norr, lite snö var det, men det var väldigt kärt återseende, ett år är alldeles för länge för våra hjärtan det vet vi alla! Därefter så kom S & A hem från Sri Lanka, dem hade haft en mycket trevlig semester där, gått i tempel, badat med elefanter och gått på bröllop bland annat. Det har varit besök i Gualöv och även i Ovesholm också. Ännu har vi inte haft "julafton" eller firat Maya tillsammans, men det hinns.
Imorgon kommer ännu en dag, då skall det städas och sedan skall det bakas en del ;)
Älskar min familj!
Solstrålarna genom molnen var när jag hämtade honom från hans första arbetsintervju detta året, och jag ser en leende man komma gående mot bilen ;) han hade tyckt intervjun gått bra och att dem tyckte att hans nyfikenhet på tjänsten och arbetsplatsen var jättepositiv. Det enda dem ville ha ytterligare var referenser. Vilket redan igår onsdag ringde på morgonen och fixade, hans närmaste chef och så hans handledare och jobbkamrat är hans referenser. Idag torsdag hade hon ringt Sebbe och sagt att dem var väldigt intresserad av honom, och att hon hade pratat med hans gamla chef, och även skulle ringa Ingemar också. Men det hon hittills har fått sett och känna genom intervjun och pratat med hans närmaste chef, var bara på plus sidan. Hon var mycket glad att han skickat henne referenserna innan hon ens hade hunnit mejla honom om hennes mejl.
Bäst av allt, hon bjöd in honom till en ytterligare intervju och berättade även att det numera var 2 st tjänster som skulle fyllas. Så nästa onsdag skall han tillbaka igen. Jätteskoj att dem gillade honom, hoppas dem låter honom få fortsätta sin jobbkarriär hos dem.
Igår var vi till Gekås i Ullared, men vi blev faktiskt en aning besvikna, då det var många tomma gångar, och det kändes som om utbudet hade minskat, men visst får vi med oss en hel del bra grejer hem ändå. Trots att jag var igång och gick omkring hela dagen igår, så mådde jag bra då jag kom hem, så det var skönt, så att inte man skulle bli attackerad av massor av sammandragningar och så.
Idag var första dagen i skolan för Maya efter sitt jätte vintriga jullov, men lovet har varit bra, vi fick ju ett underbart slut på 2011 uppe i norr, lite snö var det, men det var väldigt kärt återseende, ett år är alldeles för länge för våra hjärtan det vet vi alla! Därefter så kom S & A hem från Sri Lanka, dem hade haft en mycket trevlig semester där, gått i tempel, badat med elefanter och gått på bröllop bland annat. Det har varit besök i Gualöv och även i Ovesholm också. Ännu har vi inte haft "julafton" eller firat Maya tillsammans, men det hinns.
Imorgon kommer ännu en dag, då skall det städas och sedan skall det bakas en del ;)
Älskar min familj!
tisdag 10 januari 2012
plockat ihopa ett år i lådor...
Igår var sista dagen mitt stora hjärta hade på jobbet, mycket trist med tanke på att han skött sitt jobb väldigt bra, och även hjälpt andra på jobbet som anses ha högre utbildning och mer erfarenhet, men ändå så i slutänden fick han inte förlängt på sin projektanställning och gjorde som sagt sin sista dag igår.
Trots att det är trist att han inte fick vara kvar, känns det ändå bra att han slipper därifrån då dem inte uppskattar hans jobb eller tjänst för fem öre. Trist nog har företaget fått särskilt anställningsstöd för honom, vilket gör att han inte är berättigad till nya a-kassedagar vilket är sjukt irriterande, men som tur så fick han tag i sin gamla handläggare/coach som fixade allt till honom så han får sin gamla ersättning från FK, alltså aktivitetsstöd så vi kan bo kvar i huset, vilket är en otroligt lättnad. Bäst är väl nu när han söker jobb och går på anställningsintervju att han är tillgänglig omgående, vilket många arbetsgivare vill ha.
Men även om man kan skymta goda saker i det dåliga, så kändes det konstigt när han kom hem med lådor från jobbet igår, med sina saker. Man tänker då på t.ex. hur det är i filmer och när dem kommer hem med sina saker från jobbet i en låda så har man misskött sitt jobb och fått sparken, så det kändes väldigt konstigt att se honom komma hem med sakerna på det sättet. Det skar till i hjärtat då jag om någon vet hur han har ställt upp på dem, både i montage, övertid osv. Men men, ett avslutat kapitel... dom var inte direkt rättvisa på något vis där, så hjärtats handledare som gick i pension sa " gå nu inte här för länge, utan plocka på dig erfarenhet och slit dig sedan loss" och man förstår verkligen varför.
Idag är dock en ljusare dag, mitt hjärta skall på anställningsintervju, och jag hoppas att dem gillar honom, så han har en stor chans på att få jobbet, men det som är lite sådär är att jobbet är inom kommunen... hmm, frågan är om ingångslönen är väldigt låg då? Men ett jobb är bättre än inget, och definitivt roligare för mitt hjärta som inte alls mår bra av att gå hemma, men egentligen vem gör det?
Vårt lilla sagogryn möblerar ofta om i sin etta, vilket resulterar i halsbränna, usch för halsbränna säger jag. Men visst är jag glad att jag sluppit andra problem likt foglossning, kräkningar genom graviditeten, konstant illamående, ischias, och mycket annat. Visst har jag klåda från och till, men fick Tavegyl utskrivet mot det, så det går att bemästra iallafall.
På torsdag börjar lilla hjärtat vårt skolan efter jullovet, blir hon nog glad av att göra, skönt att hon får skolskjuts så är det bara att följa henne ner till bussen, på eftermiddagen skall jag slösa bort min tid på att sitta på lernia med en grupp och titta på film, tråkigt och meningslöst, men man gör vad man måste.
Mitt stora hjärta har det bra, får nybakt bröd så många gånger i veckan, önskar jag med hade sådan tur, hehe. Det är faktiskt något som jag började fundera över igår, kommer vårt lilla sagogryn klara sig ifrån pappas glutenintolerans då mitt hjärta var som sjukast då vi upptäckte graviditeten, och kommer sagogrynet klara sig i från mjölkallergi? Det återstår att se när grynet kommer ut, men snälla snälla låt iallafall barnet slippa glutenallergi som liten, då jag har för mig all välling är vetebaserad osv.
Skrev igår vårt första utkast på förlossningsbrev, blev riktigt nöjd med det, skall läsa och kika över det med hjärtat mitt. Musik kommer han få fixa, men det gör han bra, han har bra musiksmak mitt hjärta ;) Huvudsaken jag får lite daughtry utöver Rise Against ;) Stackars BM kommer bli tokig när hon kommer in i vårt förlossningsrum. hehe.
Näe tillbaka till verkligheten och en deg som jäst färdigt, ibland får man ju lyxa till det och göra sådant bröd som faktiskt skall jäsa över 1timma och så ;)
Trots att det är trist att han inte fick vara kvar, känns det ändå bra att han slipper därifrån då dem inte uppskattar hans jobb eller tjänst för fem öre. Trist nog har företaget fått särskilt anställningsstöd för honom, vilket gör att han inte är berättigad till nya a-kassedagar vilket är sjukt irriterande, men som tur så fick han tag i sin gamla handläggare/coach som fixade allt till honom så han får sin gamla ersättning från FK, alltså aktivitetsstöd så vi kan bo kvar i huset, vilket är en otroligt lättnad. Bäst är väl nu när han söker jobb och går på anställningsintervju att han är tillgänglig omgående, vilket många arbetsgivare vill ha.
Men även om man kan skymta goda saker i det dåliga, så kändes det konstigt när han kom hem med lådor från jobbet igår, med sina saker. Man tänker då på t.ex. hur det är i filmer och när dem kommer hem med sina saker från jobbet i en låda så har man misskött sitt jobb och fått sparken, så det kändes väldigt konstigt att se honom komma hem med sakerna på det sättet. Det skar till i hjärtat då jag om någon vet hur han har ställt upp på dem, både i montage, övertid osv. Men men, ett avslutat kapitel... dom var inte direkt rättvisa på något vis där, så hjärtats handledare som gick i pension sa " gå nu inte här för länge, utan plocka på dig erfarenhet och slit dig sedan loss" och man förstår verkligen varför.
Idag är dock en ljusare dag, mitt hjärta skall på anställningsintervju, och jag hoppas att dem gillar honom, så han har en stor chans på att få jobbet, men det som är lite sådär är att jobbet är inom kommunen... hmm, frågan är om ingångslönen är väldigt låg då? Men ett jobb är bättre än inget, och definitivt roligare för mitt hjärta som inte alls mår bra av att gå hemma, men egentligen vem gör det?
Vårt lilla sagogryn möblerar ofta om i sin etta, vilket resulterar i halsbränna, usch för halsbränna säger jag. Men visst är jag glad att jag sluppit andra problem likt foglossning, kräkningar genom graviditeten, konstant illamående, ischias, och mycket annat. Visst har jag klåda från och till, men fick Tavegyl utskrivet mot det, så det går att bemästra iallafall.
På torsdag börjar lilla hjärtat vårt skolan efter jullovet, blir hon nog glad av att göra, skönt att hon får skolskjuts så är det bara att följa henne ner till bussen, på eftermiddagen skall jag slösa bort min tid på att sitta på lernia med en grupp och titta på film, tråkigt och meningslöst, men man gör vad man måste.
Mitt stora hjärta har det bra, får nybakt bröd så många gånger i veckan, önskar jag med hade sådan tur, hehe. Det är faktiskt något som jag började fundera över igår, kommer vårt lilla sagogryn klara sig ifrån pappas glutenintolerans då mitt hjärta var som sjukast då vi upptäckte graviditeten, och kommer sagogrynet klara sig i från mjölkallergi? Det återstår att se när grynet kommer ut, men snälla snälla låt iallafall barnet slippa glutenallergi som liten, då jag har för mig all välling är vetebaserad osv.
Skrev igår vårt första utkast på förlossningsbrev, blev riktigt nöjd med det, skall läsa och kika över det med hjärtat mitt. Musik kommer han få fixa, men det gör han bra, han har bra musiksmak mitt hjärta ;) Huvudsaken jag får lite daughtry utöver Rise Against ;) Stackars BM kommer bli tokig när hon kommer in i vårt förlossningsrum. hehe.
Näe tillbaka till verkligheten och en deg som jäst färdigt, ibland får man ju lyxa till det och göra sådant bröd som faktiskt skall jäsa över 1timma och så ;)
onsdag 4 januari 2012
tillbaka i skåne...
Efter alla om och men så kom vi oss hem, alltid dessa förseningar med SJ helst vid jul (vintern) Dom borde se över sina tåg, räls och hela allt kan man tycka. Såhär var det i söndags...
Tåget skulle gå 22.25 från Örnsköldsviks Central. På väg till centralen ringer jag SJ eftersom det snöar för fullt ute och frågar om hur statusen var på just det tåget, han säger nja, det är väl 5-6minuter sent till Örnsköldsvik, okej tänkte jag, lite sent är det.
Vi hade åkt en aning för sent hemifrån mina föräldrar så min pappa körde så bra han kunde, vilket han gjorde otroligt bra, usch stackare, hade vi åkt då jag hade tänkt 21.30 hade han inte behövt skynda så mycket, men tiden rusade iväg, avsked som alltid är riktigt hårda, tårar som rullar ned längs våra kinder. Vi är familjen som är sämst på avsked, allihopa. Alla utom min bror Tim fanns på plats för avsked, men jag klandrar honom inte, varför ska han lägga ner pengar på att köra från hans flickvän för att ta avsked av sin syster, och bli otroligt ledsen, för att sedan köra iväg igen, näe han gjorde ett bra val. Saknar dig ändå ju bror!
Ledsna satt vi där i bilen och såg hur snön vräkte ner överallt, min tanke var att tåget kommer bli försenat på något ställe, för med den nederbörden så kan inte allt gå bra. Pappa följde oss upp till plattformen, vi träffade min farbror M med där. Vi stod där med alla andra och väntade på tåget, som till slut kom, vi krånglade oss fram till vår vagn, pappa hjälpte Sebbe att få upp väskorna till tåget, kramade Sebbe, sedan kramade han hårt om mig, då brast allt precis likt vanligt, och jag började såklart gråta en massa och sagogrynet i magen sparkade som en tok, pappa frågar de ena och det andra men de enda jag lyckas få fram är att jag vill inte att det skall gå ett år tills vi ses igen, och att jag vill att vi ska börja ringa mera till varandra, för att det är alldeles för jobbigt annars, att kontakten måste bli bättre.
Maya skulle ju också kramas om extra noga och hon grät om värre än mig, och ville inte åka hem eller lämna morfar. Jag klev upp i tåget, och pappa hjälpte Maya upp, hon började gråta panikartat, pappa klev upp i tåget, kramade om henne igen, plockade fram en liten peng som han sa att hon skulle köpa något fint för, och jag la ned den i hennes armficka. Kramade om pappa igen, och gick in i vagnen vi skulle åka i, där satt en gubbe och en kvinna på våra platser, kvinnan gick och gubben han ville sitta kvar. Maya och jag vinkade hejd löst ut genom fönstret, Maya knackade på fönstret så pappa kom fram till tåget, hon la sin hand på rutan och han la sin på utsidan, så sött och vackert, säg är det inte kärleksband mellan människor så säg!
Vi snyftade och va ledsen ett bra tag till, Maya fick ringa till morfar och pratade lite. Sedan så satte vi oss till rätta. När vi kom till mellansel så klev mer folk på, vi lämnade mellansel och hann köra kanske 1.5mil och så stannade vi, vi stod stilla sedan började vi plötsligt backa... då säger tågföraren, "vi har stött på lite problem så om ni undrar varför vi backar är det för att vi skall backa tillbaka er till Mellansel för att lämna av passargerarvagnarna för att sedan köra tillbaka och hjälpa ett godståg lastat med järn att komma över backen då det fastnar. Blä och usch, detta innebar mer än 2 timmars stilla stående på hållplatsen, jätteskoj nej!
Dessutom om man har två matallergi känsliga hjärtan så är det ännu mindre skoj, då det innebär att deras matsäck inte kommer räcka då dem äter upp den för fort. Jättevarmt i vagnen var det också, jag höll på krevera av värme, och då hade jag inte jacka, eller kofta på bara en långärmd tröja av tjocklek t-shirt. Sedan bredvid Sebbe mitt emot Maya hade vi en man, som inte hade alla hönsen hemma om man säger så, när maya grät så härmade han henne, och höll på... han härmade allt han snappade upp i tåget. Får då ett sms av sebbe där det står "men han ska väl av rätt så snart, uppsala är väl inte så länge" Eh, jo uppsala är typ 15-20min innan Sthlm typ...så jo vi fick stå ut med den läskiga farbrorn hela resan nästan.
Över 2timmar och 50min sena kom vi till Sthlm, hoppa av tåget och upp till SJ kundtjänst, där hon hade mage och fråga om de inte gick bra att vi tre fick plats i spridda vagnar, då titta jag på henne och sedan på Maya och sa, Jo det gör det, vår dotter är nyss fyllda 6år och jag vill inte ha henne själv. Till svar får jag, ja men det är dem enda platser jag kan erbjuda, en karl som står bredvid henne och hjälper till vaknar nu till. Innan han hinner säga något frågar jag om en senare avgång, hon kollar och säger näe, det finns inget, då säger karln, men sök på första klass, där finns alltid plats. Och jovisst fanns det plats där! Dock fick vi två platser i början och en längre bak i vagnen men iallafall i samma vagn. Men ju så obekvämt det var att åka där, jag kunde inte sitta bekvämt och ja de var bara jobbigt, försökte sova en stund och de gjorde väl både jag och maya men inte bekvämt för fem öre!
Väl framme i hässleholm får jag springa iväg och köpa biljett till Kristianstad, hinner köpa biljett vi kommer med på tåget dit, men va sur man blir, dom hade inte ens biljettkontroll, alltså hade folk kunnat åka utan biljett. Väl framme i Kristianstad skyndar vi vidare till hållplatsen för att åka till Österslöv och vi kommer med bussen hem, jag och Maya hoppar av vid kyrkan och Sebbe tar bussen till hållplatsen vid oss, men som ändå ligger en bit i från vårt hus och utan reflexer och mörkt ute så är det dumt att gå den biten på vägen med rullväskor och så. Så Sebbe hämtar bilen, sedan blir det att handla lite, innan vi åker hem. En sväng in till gualöv blev det också då Sebbe behövde nycklarna till 940n då jag behöver den gröna bilen imorgon då jag skall till "bebisdoktorn" som Maya kallade det.
Skönt att äntligen vara hemma, men trist att vara sååå långt bort ifrån dem i norr att man inte ens kan ge en kram! Vissa saker blev inte som planerat däruppe, vi som skulle åka pulka, leka i snön, åka skridskor och Maya skulle åka sina skidor och så kommer snön när vi åker hem, det är ju snällt det vädret!
Mindre än sju veckor kvar tills sagogrynet skall komma, något som är helt ofattbart ännu, vi har varit tre så länge som jag kan minnas nu, ja lite mer än sex år, nu snart är vi fyra. Spännande men nervöst, det är ju så länge sedan vi hade Maya liten, men visst det sitter i ryggraden, men ändå. Det blir till att börja om från början, Maya skall få vara närvarande och hjälpa till så mycket som hon vill, för jag tror det blir bäst så.
Lilla gumman vår har jullov tills torsdagen den 12januari då dem börjar igen, men det blir nog lite fritids på tisdag då jag skall till Lernia, gruppträff igen, trist som tusan, för det känns som om det inte ger så mycket just i detta nu. Men man får helt enkelt gå dit.
Tåget skulle gå 22.25 från Örnsköldsviks Central. På väg till centralen ringer jag SJ eftersom det snöar för fullt ute och frågar om hur statusen var på just det tåget, han säger nja, det är väl 5-6minuter sent till Örnsköldsvik, okej tänkte jag, lite sent är det.
Vi hade åkt en aning för sent hemifrån mina föräldrar så min pappa körde så bra han kunde, vilket han gjorde otroligt bra, usch stackare, hade vi åkt då jag hade tänkt 21.30 hade han inte behövt skynda så mycket, men tiden rusade iväg, avsked som alltid är riktigt hårda, tårar som rullar ned längs våra kinder. Vi är familjen som är sämst på avsked, allihopa. Alla utom min bror Tim fanns på plats för avsked, men jag klandrar honom inte, varför ska han lägga ner pengar på att köra från hans flickvän för att ta avsked av sin syster, och bli otroligt ledsen, för att sedan köra iväg igen, näe han gjorde ett bra val. Saknar dig ändå ju bror!
Ledsna satt vi där i bilen och såg hur snön vräkte ner överallt, min tanke var att tåget kommer bli försenat på något ställe, för med den nederbörden så kan inte allt gå bra. Pappa följde oss upp till plattformen, vi träffade min farbror M med där. Vi stod där med alla andra och väntade på tåget, som till slut kom, vi krånglade oss fram till vår vagn, pappa hjälpte Sebbe att få upp väskorna till tåget, kramade Sebbe, sedan kramade han hårt om mig, då brast allt precis likt vanligt, och jag började såklart gråta en massa och sagogrynet i magen sparkade som en tok, pappa frågar de ena och det andra men de enda jag lyckas få fram är att jag vill inte att det skall gå ett år tills vi ses igen, och att jag vill att vi ska börja ringa mera till varandra, för att det är alldeles för jobbigt annars, att kontakten måste bli bättre.
Maya skulle ju också kramas om extra noga och hon grät om värre än mig, och ville inte åka hem eller lämna morfar. Jag klev upp i tåget, och pappa hjälpte Maya upp, hon började gråta panikartat, pappa klev upp i tåget, kramade om henne igen, plockade fram en liten peng som han sa att hon skulle köpa något fint för, och jag la ned den i hennes armficka. Kramade om pappa igen, och gick in i vagnen vi skulle åka i, där satt en gubbe och en kvinna på våra platser, kvinnan gick och gubben han ville sitta kvar. Maya och jag vinkade hejd löst ut genom fönstret, Maya knackade på fönstret så pappa kom fram till tåget, hon la sin hand på rutan och han la sin på utsidan, så sött och vackert, säg är det inte kärleksband mellan människor så säg!
Vi snyftade och va ledsen ett bra tag till, Maya fick ringa till morfar och pratade lite. Sedan så satte vi oss till rätta. När vi kom till mellansel så klev mer folk på, vi lämnade mellansel och hann köra kanske 1.5mil och så stannade vi, vi stod stilla sedan började vi plötsligt backa... då säger tågföraren, "vi har stött på lite problem så om ni undrar varför vi backar är det för att vi skall backa tillbaka er till Mellansel för att lämna av passargerarvagnarna för att sedan köra tillbaka och hjälpa ett godståg lastat med järn att komma över backen då det fastnar. Blä och usch, detta innebar mer än 2 timmars stilla stående på hållplatsen, jätteskoj nej!
Dessutom om man har två matallergi känsliga hjärtan så är det ännu mindre skoj, då det innebär att deras matsäck inte kommer räcka då dem äter upp den för fort. Jättevarmt i vagnen var det också, jag höll på krevera av värme, och då hade jag inte jacka, eller kofta på bara en långärmd tröja av tjocklek t-shirt. Sedan bredvid Sebbe mitt emot Maya hade vi en man, som inte hade alla hönsen hemma om man säger så, när maya grät så härmade han henne, och höll på... han härmade allt han snappade upp i tåget. Får då ett sms av sebbe där det står "men han ska väl av rätt så snart, uppsala är väl inte så länge" Eh, jo uppsala är typ 15-20min innan Sthlm typ...så jo vi fick stå ut med den läskiga farbrorn hela resan nästan.
Över 2timmar och 50min sena kom vi till Sthlm, hoppa av tåget och upp till SJ kundtjänst, där hon hade mage och fråga om de inte gick bra att vi tre fick plats i spridda vagnar, då titta jag på henne och sedan på Maya och sa, Jo det gör det, vår dotter är nyss fyllda 6år och jag vill inte ha henne själv. Till svar får jag, ja men det är dem enda platser jag kan erbjuda, en karl som står bredvid henne och hjälper till vaknar nu till. Innan han hinner säga något frågar jag om en senare avgång, hon kollar och säger näe, det finns inget, då säger karln, men sök på första klass, där finns alltid plats. Och jovisst fanns det plats där! Dock fick vi två platser i början och en längre bak i vagnen men iallafall i samma vagn. Men ju så obekvämt det var att åka där, jag kunde inte sitta bekvämt och ja de var bara jobbigt, försökte sova en stund och de gjorde väl både jag och maya men inte bekvämt för fem öre!
Väl framme i hässleholm får jag springa iväg och köpa biljett till Kristianstad, hinner köpa biljett vi kommer med på tåget dit, men va sur man blir, dom hade inte ens biljettkontroll, alltså hade folk kunnat åka utan biljett. Väl framme i Kristianstad skyndar vi vidare till hållplatsen för att åka till Österslöv och vi kommer med bussen hem, jag och Maya hoppar av vid kyrkan och Sebbe tar bussen till hållplatsen vid oss, men som ändå ligger en bit i från vårt hus och utan reflexer och mörkt ute så är det dumt att gå den biten på vägen med rullväskor och så. Så Sebbe hämtar bilen, sedan blir det att handla lite, innan vi åker hem. En sväng in till gualöv blev det också då Sebbe behövde nycklarna till 940n då jag behöver den gröna bilen imorgon då jag skall till "bebisdoktorn" som Maya kallade det.
Skönt att äntligen vara hemma, men trist att vara sååå långt bort ifrån dem i norr att man inte ens kan ge en kram! Vissa saker blev inte som planerat däruppe, vi som skulle åka pulka, leka i snön, åka skridskor och Maya skulle åka sina skidor och så kommer snön när vi åker hem, det är ju snällt det vädret!
Mindre än sju veckor kvar tills sagogrynet skall komma, något som är helt ofattbart ännu, vi har varit tre så länge som jag kan minnas nu, ja lite mer än sex år, nu snart är vi fyra. Spännande men nervöst, det är ju så länge sedan vi hade Maya liten, men visst det sitter i ryggraden, men ändå. Det blir till att börja om från början, Maya skall få vara närvarande och hjälpa till så mycket som hon vill, för jag tror det blir bäst så.
Lilla gumman vår har jullov tills torsdagen den 12januari då dem börjar igen, men det blir nog lite fritids på tisdag då jag skall till Lernia, gruppträff igen, trist som tusan, för det känns som om det inte ger så mycket just i detta nu. Men man får helt enkelt gå dit.
söndag 1 januari 2012
2011 är slut, och 2012 har nyss börjat... och det börjar med avsked.
Nyår och årets sista dag på 2011 igår...
Maya firades med tårta och presenter, Såklart! Sedan åt vi nyårsmiddag, fetaostfylld kycklingfilé som var baconlindad och med rostade rotfrukter och kall sås och vitlöksbröd och sallad. Till fika åt vi kladdkaketårta som var prydd med ett täcke av mörkt choklad och geléhallon och självklart 6 ljus.
Sebbe blev bjuden på lyxkaffe som pappa hade, hehe såklart kunde man ta en extra kopp då sa han med ett skratt, det är min gubbe det. Vår lilla älskade prinsessa som hon verkligen likande i sin vackra klänning fick sig en ljusrosa söt liten klocka med enkel urtavla och ett hjärta på urtavlan. Ett runt pussel med kattmotiv, två tavlor, 4st bizu armband, målarbok/pysselbok, en dress i vitt & grått och har jag glömt något ja så fick hon det såklart också.
Nyårsfirandet blev mysigt och lugnt, vid tolvslaget så skickade pappa upp två vita stora varmluftsballonger mot skyn, riktigt vackert faktiskt, detta istället för fyrverkerier, den försvann rätt fort långt långt upp i skyn, undra just var den sedan hamnar :)
Därefter åkte Maya lite på sina skidor, det gick hyfsat bra, vi kilade efter en stund in, då det var rätt kallt ute, och så fortsatte vi i en lugn och mysig stämning i någon timma till. Ett fint nyår, tillsammans med familjen <3
Idag är det 2012 första dag, och det betyder hemgång för oss, nattåget så det avgår 22.20, hur få eller många dagar man än spenderar med sina kära, så tar dem alltid slut, och avsked står vid dörren, vilket jag absolut hatar, jag är skitdålig på avsked, att säga "hej då" helst till mina föräldrar och syskon, då vi ändå har våra 120mil emellan oss, och inte bara kan åka och hälsa på över dag/kväll eller helgen. Denna gång hade det gått 1år sedan sist vi träffade min far & mor och även min syster & ena bror, det är otroligt lång tid för hjärtat, väldigt lång. Att tårar alltid faller när vi skiljs är inte så konstigt, jag älskar min familj, så det är inte så konstigt.
Denna gång känns en aning jobbigare för mig, då vi inte vet när vi ses nästa gång, och dessutom så beräknas vårt sagogryn att kika ut om ca 56dagar om man skall gå på utsatt BF. Självklart vill jag att även mina föräldrar skall få träffa sitt barnbarn som nyfödd, men det känns inte riktigt som om det kommer bli så, kommer vi åka upp till påsk? eller till sommaren? Varför skall detta land vara så avlångt, det är inte alls okej faktiskt i dessa synpunkter!
Hoppas allt kommer att falla på sin plats av sig själv när sagogrynet kommer, själv har jag börjat bli nervös, hur kommer det funka, kommer sagogrynet få mjölk eller glutenallergi likt syster eller far? eller klara sig helt? Hur går man från att vara 3 till att bli 4a, när man varit tre så länge som vi varit, hela 6år, det är lång tid! Men jag antar att jag inte skall oroa mig, utan att låta det komma som det kommer, och att det ordnar sig!
Det skär i hjärtat mitt att åka ikväll, hade jag haft kännedom om när vi ses igen hade det kanske varit enklare, men enkelt är det aldrig. Ni vet att jag alltid bär er med mig, i mitt hjärta! alltid!
Maya firades med tårta och presenter, Såklart! Sedan åt vi nyårsmiddag, fetaostfylld kycklingfilé som var baconlindad och med rostade rotfrukter och kall sås och vitlöksbröd och sallad. Till fika åt vi kladdkaketårta som var prydd med ett täcke av mörkt choklad och geléhallon och självklart 6 ljus.
Sebbe blev bjuden på lyxkaffe som pappa hade, hehe såklart kunde man ta en extra kopp då sa han med ett skratt, det är min gubbe det. Vår lilla älskade prinsessa som hon verkligen likande i sin vackra klänning fick sig en ljusrosa söt liten klocka med enkel urtavla och ett hjärta på urtavlan. Ett runt pussel med kattmotiv, två tavlor, 4st bizu armband, målarbok/pysselbok, en dress i vitt & grått och har jag glömt något ja så fick hon det såklart också.
Nyårsfirandet blev mysigt och lugnt, vid tolvslaget så skickade pappa upp två vita stora varmluftsballonger mot skyn, riktigt vackert faktiskt, detta istället för fyrverkerier, den försvann rätt fort långt långt upp i skyn, undra just var den sedan hamnar :)
Därefter åkte Maya lite på sina skidor, det gick hyfsat bra, vi kilade efter en stund in, då det var rätt kallt ute, och så fortsatte vi i en lugn och mysig stämning i någon timma till. Ett fint nyår, tillsammans med familjen <3
Idag är det 2012 första dag, och det betyder hemgång för oss, nattåget så det avgår 22.20, hur få eller många dagar man än spenderar med sina kära, så tar dem alltid slut, och avsked står vid dörren, vilket jag absolut hatar, jag är skitdålig på avsked, att säga "hej då" helst till mina föräldrar och syskon, då vi ändå har våra 120mil emellan oss, och inte bara kan åka och hälsa på över dag/kväll eller helgen. Denna gång hade det gått 1år sedan sist vi träffade min far & mor och även min syster & ena bror, det är otroligt lång tid för hjärtat, väldigt lång. Att tårar alltid faller när vi skiljs är inte så konstigt, jag älskar min familj, så det är inte så konstigt.
Denna gång känns en aning jobbigare för mig, då vi inte vet när vi ses nästa gång, och dessutom så beräknas vårt sagogryn att kika ut om ca 56dagar om man skall gå på utsatt BF. Självklart vill jag att även mina föräldrar skall få träffa sitt barnbarn som nyfödd, men det känns inte riktigt som om det kommer bli så, kommer vi åka upp till påsk? eller till sommaren? Varför skall detta land vara så avlångt, det är inte alls okej faktiskt i dessa synpunkter!
Hoppas allt kommer att falla på sin plats av sig själv när sagogrynet kommer, själv har jag börjat bli nervös, hur kommer det funka, kommer sagogrynet få mjölk eller glutenallergi likt syster eller far? eller klara sig helt? Hur går man från att vara 3 till att bli 4a, när man varit tre så länge som vi varit, hela 6år, det är lång tid! Men jag antar att jag inte skall oroa mig, utan att låta det komma som det kommer, och att det ordnar sig!
Det skär i hjärtat mitt att åka ikväll, hade jag haft kännedom om när vi ses igen hade det kanske varit enklare, men enkelt är det aldrig. Ni vet att jag alltid bär er med mig, i mitt hjärta! alltid!
fredag 23 december 2011
att känna sig låst...
Resan upp gick rätt så smärtfritt, tåget var före i tidstabellen för varje stopp, så det blev någon minut längre stopp på varje stopp, ingen fara där. Vi kom i bra tid till Stockholms Central, där vi käkade lite och sedan letade reda på vart bussen skulle gå ifrån inne på Cityterminalen, det är ju så smart att Centralstationen och Cityterminalen ligger så man når dem båda utan att behöva gå ut ur vilken man nu är i.
Bussen var lite mindre kul, blev stillasittande i 7timmar i sträck i bussen, då några äldre damer lurade den stackars busschaffören som skulle köra norröver för första gången, att han kunde stanna på 4 ställen vi inte skulle stanna på, nog bara för att spara på sin egen plånbok. Sjukt irriterande.
Så det blev inget uppehåll i Sundsvall så man kunde äta eller fika eller iallafall gå ut och röra på sig, vilket blev väldigt påfrestande på mina ben kan jag säga, när vi väl var framme hemma hos mina föräldrar var dem inte vackra :(
Gårdagen blev det att ta igen sig efter den långa resan upp, och idag är det tänkt att vi skulle ha åkt till stan, men utan bil så blev det ju inget av det, det är de tråkigaste med att ta tåget upp, att man blir låst till att man måste vänta på att få låna bil :( Så de blir ingen liten klapp köpt till Maya, känns taskigt, men visst hon har fått en klapp redan, sin älskade nallebjörn, men de känns riktigt dumt att de inte kommer ligga knappt något under granen till henne från oss.
Hade behövt handla för att kunna baka också, och de hade ju varit skönt att ha handlat bort på förmiddagen så jag kunde baka på eftermiddagen, men nu blev det inte så heller. Riktigt tråkigt, eftersom mitt stora hjärta behöver få glutenfritt och lilla hjärtat mjölkfritt. Dessutom hade jag behövt ett par strumpbyxor, och då inga nylonbyxor utan ett par riktiga strumpbyxor i typ bomull eller så, så att det inte blir något tryck på benen.
Men men, får väl se hur allt blir... imorgon är julafton här, hoppas den blir till den bästa och mysig.
Bussen var lite mindre kul, blev stillasittande i 7timmar i sträck i bussen, då några äldre damer lurade den stackars busschaffören som skulle köra norröver för första gången, att han kunde stanna på 4 ställen vi inte skulle stanna på, nog bara för att spara på sin egen plånbok. Sjukt irriterande.
Så det blev inget uppehåll i Sundsvall så man kunde äta eller fika eller iallafall gå ut och röra på sig, vilket blev väldigt påfrestande på mina ben kan jag säga, när vi väl var framme hemma hos mina föräldrar var dem inte vackra :(
Gårdagen blev det att ta igen sig efter den långa resan upp, och idag är det tänkt att vi skulle ha åkt till stan, men utan bil så blev det ju inget av det, det är de tråkigaste med att ta tåget upp, att man blir låst till att man måste vänta på att få låna bil :( Så de blir ingen liten klapp köpt till Maya, känns taskigt, men visst hon har fått en klapp redan, sin älskade nallebjörn, men de känns riktigt dumt att de inte kommer ligga knappt något under granen till henne från oss.
Hade behövt handla för att kunna baka också, och de hade ju varit skönt att ha handlat bort på förmiddagen så jag kunde baka på eftermiddagen, men nu blev det inte så heller. Riktigt tråkigt, eftersom mitt stora hjärta behöver få glutenfritt och lilla hjärtat mjölkfritt. Dessutom hade jag behövt ett par strumpbyxor, och då inga nylonbyxor utan ett par riktiga strumpbyxor i typ bomull eller så, så att det inte blir något tryck på benen.
Men men, får väl se hur allt blir... imorgon är julafton här, hoppas den blir till den bästa och mysig.
tisdag 20 december 2011
sista natten i skåne detta året...
Sista kvällen och natten för iår i Skåne, de ni... imorgon är det dags att dra norröver, skall bli trevligt. Vi hoppas självklart på att det finns snö däruppe, för härnere är det då bart och trist på marken.
Idag har det sorterats tvätt, varit på Eko, bakat ett bröd i bakmaskinen, en plåt med frallor, en maskin disk, en maskin tvätt. Nu skall det ses över vad som skall få följa med upp i väskan eller inte.
När det är färdigt så skall det göras chokladbollar, så vi har lite gottis fika på tåget. och buss. Blir en lång bussfärd imorgon, måtte vårt busiga sagogryn låta bli att sparka på mina revben, tassa på dem är okej, men sparka... Big NO, NO!
Skall bli mycket trevligt att få åka iväg och bara vara lediga och tänka på oss själva och sällskapet såklart.
Norrland imorgon kommer vi!
Idag har det sorterats tvätt, varit på Eko, bakat ett bröd i bakmaskinen, en plåt med frallor, en maskin disk, en maskin tvätt. Nu skall det ses över vad som skall få följa med upp i väskan eller inte.
När det är färdigt så skall det göras chokladbollar, så vi har lite gottis fika på tåget. och buss. Blir en lång bussfärd imorgon, måtte vårt busiga sagogryn låta bli att sparka på mina revben, tassa på dem är okej, men sparka... Big NO, NO!
Skall bli mycket trevligt att få åka iväg och bara vara lediga och tänka på oss själva och sällskapet såklart.
Norrland imorgon kommer vi!
måndag 19 december 2011
sista gruppen för iår ;)
Så kom kläderna som sagogrynet skall få åka hem i från BB, när det väl är dags, 69dagar till BF nu, det har gått fort, men visst det kan få gå fortare, gärna för mig :)
Varit på lernia idag, äntligen sista gruppen för iår! Så skönt! Inga fler coachsamtal heller. Imorgon blir det att färdigställa städet hemma och packa, på onsdag åker vi ;)
Varit på lernia idag, äntligen sista gruppen för iår! Så skönt! Inga fler coachsamtal heller. Imorgon blir det att färdigställa städet hemma och packa, på onsdag åker vi ;)
söndag 18 december 2011
Ro & trygghet :)
Fjärde advent är kommen, och inte är det vitt ute, vilket gör att stämningen inför att det snart är jul, inte riktigt infunnit sig. Men att vi snart ger oss av från Skåne för en julledighet uppe i norr, det har vi minsann tänkt en hel del på ;)
Imorgon är det Lernia grupp, och coachmöte, trist men måste dit. Sedan blir det till att fortsätta städa till det här hemma så man kommer hem till ett städat och fint hus.
Maya har funnit ro, och sover nu om nätterna i sitt rum i sin höga fina säng. Känns så roligt att hon funnit ro och trygghet i att sova själv, bra för henne själv som då har det svalt och skönt i hennes säng, så kliar eksemen mindre också.
Mayas nya älskling är Brumme-Lisa, hennes nalle hon gjorde i fredags på Build A Bear shop i malmö, riktigt söt blev den, och gosig. Hon har den med överallt här hemma, en tidig julklapp från oss.
Lite te och kaka till en film såhär, en söndagskväll i december, det sitter nog superbra.
Imorgon är det Lernia grupp, och coachmöte, trist men måste dit. Sedan blir det till att fortsätta städa till det här hemma så man kommer hem till ett städat och fint hus.
Maya har funnit ro, och sover nu om nätterna i sitt rum i sin höga fina säng. Känns så roligt att hon funnit ro och trygghet i att sova själv, bra för henne själv som då har det svalt och skönt i hennes säng, så kliar eksemen mindre också.
Mayas nya älskling är Brumme-Lisa, hennes nalle hon gjorde i fredags på Build A Bear shop i malmö, riktigt söt blev den, och gosig. Hon har den med överallt här hemma, en tidig julklapp från oss.
Lite te och kaka till en film såhär, en söndagskväll i december, det sitter nog superbra.
fredag 16 december 2011
några små klappar?
Tiden springer iväg för oss, fredag den 16december idag, Maya har med idag 3 skoldagar kvar innan vi nästa onsdag åker upp till familjen i norr. Blir toppen bara bussföraren inte kör i diket, har läst lite i deras dagstidning om att de kör bussarna så fort med så dåliga däck däruppe att de hamnar i diket, inte alls så kul! Jag vill inte ligga i något dike!
Gårdagen var bra, visst jag hann inte med många saker som jag skulle gjort, men följde med en vän in till stan för att handla julklapp, fick skjuts sedan till verkstaden som lagat vår gröna bil, så äntligen fick vi hem den, så skönt! Slippa köra svärfars bil, jag sitter verkligen inte bra i den bilen.
Dottern hade fått synen testad av skolsyster, som skickade med en lapp hem att syntest var utfärdad utan anmärkning, men jag känner att bara titta på en sådan tavla med bokstäver på, det ger egentligen inte ett tillförlitligt svar, så får se om vi kontaktar vår husläkare och ber om remiss till ögon, då hon klagat väldigt över huvudvärk, värk i pannan, värk bakom ögonen och att hon är rätt klumpig av sig och har en tendens att gå in i saker då och då. Så vi är inte riktigt nöjda där.
Min älskade man söker nytt jobb vid sidan av det han har, då han inte riktigt uppskattas och blir riktigt bra bemött på sitt nuvarande jobb, och det är ju aldrig kul. Han har varit under hösten på många intervjuer känns det som. Idag bär det iväg till Malmö åter igen för en ny sådan, följer självklart med honom, det gjorde vi sist med, både till Malmö och till Kalmar. Denna gång ligger kontoret han skall till inne i Malmö stad, så det känns kul, kan jag och Maya springa lite i stan där och kika om vi hittar några små klappar eller något skoj. Har lovat att vi skall gå till Build A Bear shop iallafall, den affären är så mysig ;)
Igår blev mitt stora hjärta kontaktad om två andra jobb som han gått vidare på till intervju, riktigt kul faktiskt, så ena fick han tid till den 10januari och det andra jobbet skulle han kontakta idag för bestämma tid.
Jag hoppas verkligen han får erbjudande om något av dessa jobb, och att han blir mer välbemött och får en anständig lön. För det har han inte nu, han har sämst lön på hela bygget, och blir sådär bemött, hans roll på företaget verkar för många inte ha något värde, hmm undra då varför dem alltid behöver hans hjälp.
Om 5 dagar så åker vi, lämnar regniga Skåne och får förhoppningsvis en vit jul, för mig blir den väldigt VIT om man säger så (ingen alkohol) Var iväg igår kväll och skulle handla så jag kunde baka lite frallor till Sebbe idag, fann då en kofta jag gillade med, till ett bra pris dessutom 99kr som hittat ;) skönt då modellen var väldigt smickrande med tanke på hur min lilla kropp ser ut i detta nu. Hehe.
Sedan i tisdags när vi fick besöka FL så är det precis som om lillen verkligen överdriver sina rörelser nu, för att mor och far inte skall bli oroliga. Hehe. ca 72 dagar kvar tills busen bör kika ut, men om vi har tur så ännu mindre ;) Med tanke på att stora syster valde att kika ut en vecka tidigare än vad hon skulle.
Tänka sig, hon blir snart 6år, vår "stora" lilla tjej, tiden har gått så fort, men ändå har vi hunnit med mycket roliga saker under den tiden. Det är så otroligt roligt då hon ibland sätter sig ner och så börjar hon ett samtal såhär " Mamma, minns du när..." och så berättar hon något som kan ha hänt år från nu, eller bara för någon timma sedan, det är underbart att lyssna på, man vet då att tiden som gått inte bara varit gången utan att den har varit fylld med guldkanter kring många av de saker vi har gjort tillsammans. Det bästa är att det behöver liksom inte vara att vi åkt t.ex. som vi gjorde nu i höstas till Tyskland, utan det kan vara små saker som "Mamma, minns du när pappa kittlade mig så mycket att jag nästan kissade på mig, det var så roligt" hon uppskattar alltså de små sakerna i tillvaron också, och jag är så stolt över vår tös att hon är sådan!
Jag är lycklig för vad har, en underbart varmhjärtad man, och en vacker och underbar liten dotter, och tillsammans har vi varit en familj i snart 6år, och snart skall vi öppna våra hjärtan för ännu en liten medlem i familjen, och det kommer vi göra med öppna famnar alla tre. Jag älskar min lilla familj!
Gårdagen var bra, visst jag hann inte med många saker som jag skulle gjort, men följde med en vän in till stan för att handla julklapp, fick skjuts sedan till verkstaden som lagat vår gröna bil, så äntligen fick vi hem den, så skönt! Slippa köra svärfars bil, jag sitter verkligen inte bra i den bilen.
Dottern hade fått synen testad av skolsyster, som skickade med en lapp hem att syntest var utfärdad utan anmärkning, men jag känner att bara titta på en sådan tavla med bokstäver på, det ger egentligen inte ett tillförlitligt svar, så får se om vi kontaktar vår husläkare och ber om remiss till ögon, då hon klagat väldigt över huvudvärk, värk i pannan, värk bakom ögonen och att hon är rätt klumpig av sig och har en tendens att gå in i saker då och då. Så vi är inte riktigt nöjda där.
Min älskade man söker nytt jobb vid sidan av det han har, då han inte riktigt uppskattas och blir riktigt bra bemött på sitt nuvarande jobb, och det är ju aldrig kul. Han har varit under hösten på många intervjuer känns det som. Idag bär det iväg till Malmö åter igen för en ny sådan, följer självklart med honom, det gjorde vi sist med, både till Malmö och till Kalmar. Denna gång ligger kontoret han skall till inne i Malmö stad, så det känns kul, kan jag och Maya springa lite i stan där och kika om vi hittar några små klappar eller något skoj. Har lovat att vi skall gå till Build A Bear shop iallafall, den affären är så mysig ;)
Igår blev mitt stora hjärta kontaktad om två andra jobb som han gått vidare på till intervju, riktigt kul faktiskt, så ena fick han tid till den 10januari och det andra jobbet skulle han kontakta idag för bestämma tid.
Jag hoppas verkligen han får erbjudande om något av dessa jobb, och att han blir mer välbemött och får en anständig lön. För det har han inte nu, han har sämst lön på hela bygget, och blir sådär bemött, hans roll på företaget verkar för många inte ha något värde, hmm undra då varför dem alltid behöver hans hjälp.
Om 5 dagar så åker vi, lämnar regniga Skåne och får förhoppningsvis en vit jul, för mig blir den väldigt VIT om man säger så (ingen alkohol) Var iväg igår kväll och skulle handla så jag kunde baka lite frallor till Sebbe idag, fann då en kofta jag gillade med, till ett bra pris dessutom 99kr som hittat ;) skönt då modellen var väldigt smickrande med tanke på hur min lilla kropp ser ut i detta nu. Hehe.
Sedan i tisdags när vi fick besöka FL så är det precis som om lillen verkligen överdriver sina rörelser nu, för att mor och far inte skall bli oroliga. Hehe. ca 72 dagar kvar tills busen bör kika ut, men om vi har tur så ännu mindre ;) Med tanke på att stora syster valde att kika ut en vecka tidigare än vad hon skulle.
Tänka sig, hon blir snart 6år, vår "stora" lilla tjej, tiden har gått så fort, men ändå har vi hunnit med mycket roliga saker under den tiden. Det är så otroligt roligt då hon ibland sätter sig ner och så börjar hon ett samtal såhär " Mamma, minns du när..." och så berättar hon något som kan ha hänt år från nu, eller bara för någon timma sedan, det är underbart att lyssna på, man vet då att tiden som gått inte bara varit gången utan att den har varit fylld med guldkanter kring många av de saker vi har gjort tillsammans. Det bästa är att det behöver liksom inte vara att vi åkt t.ex. som vi gjorde nu i höstas till Tyskland, utan det kan vara små saker som "Mamma, minns du när pappa kittlade mig så mycket att jag nästan kissade på mig, det var så roligt" hon uppskattar alltså de små sakerna i tillvaron också, och jag är så stolt över vår tös att hon är sådan!
Jag är lycklig för vad har, en underbart varmhjärtad man, och en vacker och underbar liten dotter, och tillsammans har vi varit en familj i snart 6år, och snart skall vi öppna våra hjärtan för ännu en liten medlem i familjen, och det kommer vi göra med öppna famnar alla tre. Jag älskar min lilla familj!
torsdag 15 december 2011
en hel natt :)
Morgon torsdagen den 15 december...
Vaknar upp av mitt larm, och ska väcka Maya, men ingen sötnos, det betyder hon har sovit en hel natt i sitt eget rum, i sin höga stora fina säng. *Mamma hjärtat blir stolt*
Hörde efter om hon var uppe och sprang, men nej ingen sötnos uppe och springer, då kör vi på att ligga kvar tills larmet går igen. Utanför fönstret hörs att det regnar, åhhh så tråkigt med regn, om sommaren är det okej när det kommer regn ibland, men om hösten - vintern - våren är det bara alldeles för tråkigt!
Det blev dags att klä sig och sedan kila ner, en pigg och vaken sötnos klättrar ner för sin säng med ett stort leende på läpparna. Hon frågar mig om det fortfarande är natt, jag berättar att nej, det är morgon och dags att göra sig ordning för skolan. "Wow, utbrister hon jag har sovit hela natten själv utan att bli rädd och komma till er". Hon frågar om hon ska väcka Sebbe, men jag berättar att han faktiskt redan har åkt till jobbet, vilket hon tycker är spännande att han kunnat smyga förbi henne utan att hon vaknade.
Stolt klär hon på sig, och utbrister efter en stund, att hon minsann skulle sova i sin säng i natt också. Vilket hon självklart får, och blir hon rädd och vaknar om natten är det ju bara till att få kila upp till oss.
Det var ovant att vakna upp utan henne där, trots att vi faktiskt sovit bara jag och Sebbe i ca 9månader, då vi bodde i lägenhet, men man vänjer sig så snabbt. Skönt att hon börjar känna sig trygg i sitt nya rum.
6 dagar kvar tills vi skall börja vår färd uppåt för julledigt, hoppas så att tåget blir i tid, och att bussen också blir det, och att det inte blir för påfrestande på min kropp, med tanke på att det innebär att sitta väldigt länge.
Ska bli roligt att få träffa familjen däruppe igen, att ringa är absolut inte samma sak, oftast så saknar man dem bara mer om man ringer, känner jag efteråt, varav jag inte ringer ofta, verkligen inte ofta, utan sms skickar jag.
Igår var vi på julfika hos Mayas avdelning, och hon visade stolt sitt nya "fack" som de har att lägga sina saker i, dem har precis fått komma tillbaka till sin avdelning efter att ha fått ommålat, men jag kan tycka att det är rätt trista färger dem valt, grått nertill och vitt upptill, inget som är jätte tilltalande, men om man fyller väggar med barnens verk dem gör, så är det helt okej, så det blir färg!
Nu får det bli lite vettigt gjort här hemma, och i helgen skall väskan packas inför resan uppåt.
Vaknar upp av mitt larm, och ska väcka Maya, men ingen sötnos, det betyder hon har sovit en hel natt i sitt eget rum, i sin höga stora fina säng. *Mamma hjärtat blir stolt*
Hörde efter om hon var uppe och sprang, men nej ingen sötnos uppe och springer, då kör vi på att ligga kvar tills larmet går igen. Utanför fönstret hörs att det regnar, åhhh så tråkigt med regn, om sommaren är det okej när det kommer regn ibland, men om hösten - vintern - våren är det bara alldeles för tråkigt!
Det blev dags att klä sig och sedan kila ner, en pigg och vaken sötnos klättrar ner för sin säng med ett stort leende på läpparna. Hon frågar mig om det fortfarande är natt, jag berättar att nej, det är morgon och dags att göra sig ordning för skolan. "Wow, utbrister hon jag har sovit hela natten själv utan att bli rädd och komma till er". Hon frågar om hon ska väcka Sebbe, men jag berättar att han faktiskt redan har åkt till jobbet, vilket hon tycker är spännande att han kunnat smyga förbi henne utan att hon vaknade.
Stolt klär hon på sig, och utbrister efter en stund, att hon minsann skulle sova i sin säng i natt också. Vilket hon självklart får, och blir hon rädd och vaknar om natten är det ju bara till att få kila upp till oss.
Det var ovant att vakna upp utan henne där, trots att vi faktiskt sovit bara jag och Sebbe i ca 9månader, då vi bodde i lägenhet, men man vänjer sig så snabbt. Skönt att hon börjar känna sig trygg i sitt nya rum.
6 dagar kvar tills vi skall börja vår färd uppåt för julledigt, hoppas så att tåget blir i tid, och att bussen också blir det, och att det inte blir för påfrestande på min kropp, med tanke på att det innebär att sitta väldigt länge.
Ska bli roligt att få träffa familjen däruppe igen, att ringa är absolut inte samma sak, oftast så saknar man dem bara mer om man ringer, känner jag efteråt, varav jag inte ringer ofta, verkligen inte ofta, utan sms skickar jag.
Igår var vi på julfika hos Mayas avdelning, och hon visade stolt sitt nya "fack" som de har att lägga sina saker i, dem har precis fått komma tillbaka till sin avdelning efter att ha fått ommålat, men jag kan tycka att det är rätt trista färger dem valt, grått nertill och vitt upptill, inget som är jätte tilltalande, men om man fyller väggar med barnens verk dem gör, så är det helt okej, så det blir färg!
Nu får det bli lite vettigt gjort här hemma, och i helgen skall väskan packas inför resan uppåt.
måndag 12 december 2011
Klådan is back :(
Usch, min klåda jag hade innan över hela kroppen är tillbaka, usch jag som trodde jag kanske skulle slippa den,
tur jag fick Tavegyl utskrivet av läkare, bara till att ta innan det är dags att sova, så jag inte river sönder mig själv
i sömnen.
Usch, vill de ska bli stabilt väder, antingen får de vara kallt och komma snö, eller så får det vara utan snö och vara aningen varmare... väderomställningarna är inte bra för Mayas eksem, dem bara blommar när det håller på att fara fram och tillbaka mellan kallt och varmt.
tur jag fick Tavegyl utskrivet av läkare, bara till att ta innan det är dags att sova, så jag inte river sönder mig själv
i sömnen.
Usch, vill de ska bli stabilt väder, antingen får de vara kallt och komma snö, eller så får det vara utan snö och vara aningen varmare... väderomställningarna är inte bra för Mayas eksem, dem bara blommar när det håller på att fara fram och tillbaka mellan kallt och varmt.
söndag 11 december 2011
Dagar och tid flyger iväg...
Dagar och tid springer iväg.. igår var vi och firade en vän till oss, Phil som fyllde 24, vi bjöds på middag och fika, det är alltid så underbart att bli bortbjudna på middag, det känns lyxigt :)
Kvällen var väldigt trevlig hemma hos Sonesson, och vi avrundade den senare och jag fick med mig en bullpåse med mig hem, lyxigt då bara jag kan äta dem ;) får dela dem med vårt lilla hjärta i magen.
Inatt har det regnat och regnat, trist. Maya provade att sova i sitt rum för första gången, och hon sov där nästan hela natten, fram tills vid 4-5 på morgonen minst. Duktig tjej.
Nu är tredje advent kommen och det är inte alls långt kvar till jul, och absolut inte alls långt kvar till vi skall ha julledigt tillsammans och åka upp till familjen i norr, för att fira jul, nyår och Mayas födelsedag.
Skall bli väldigt skönt med ledighet, och få lite omväxling, träffa familj och vänner, och dessutom få en VIT jul.
På schemat för dagen står att baka en kaka som skall avnjutas ikväll, tvätta och även laga god mat, för att förhoppningsvis få lite tredje advents mys ikväll.
Kvällen var väldigt trevlig hemma hos Sonesson, och vi avrundade den senare och jag fick med mig en bullpåse med mig hem, lyxigt då bara jag kan äta dem ;) får dela dem med vårt lilla hjärta i magen.
Inatt har det regnat och regnat, trist. Maya provade att sova i sitt rum för första gången, och hon sov där nästan hela natten, fram tills vid 4-5 på morgonen minst. Duktig tjej.
Nu är tredje advent kommen och det är inte alls långt kvar till jul, och absolut inte alls långt kvar till vi skall ha julledigt tillsammans och åka upp till familjen i norr, för att fira jul, nyår och Mayas födelsedag.
Skall bli väldigt skönt med ledighet, och få lite omväxling, träffa familj och vänner, och dessutom få en VIT jul.
På schemat för dagen står att baka en kaka som skall avnjutas ikväll, tvätta och även laga god mat, för att förhoppningsvis få lite tredje advents mys ikväll.
lördag 3 december 2011
tissla tassla, trippa nätt på tårna...
Det närmar sig jul med stormsteg, men frågan är skall det verkligen regna på julafton? Nej tack, låt det komma lite vacker gnistrande snö som kan få förgylla både små och storas julafton, för det blir ju så mycket mysigare!
Inte nog med att det går mot julen, det går med stormsteg mot vår julledighet! Sååå skoj det skall bli att få åka iväg, träffa alla däruppe. Idag landade Sven och Aloma i Sri Lanka, där dem skall spendera 6veckor ;) skönt för dem att komma iväg lite, och för Aloma att komma hem till familj och släkt därborta. Denna gång skall hennes systerdotter gifta sig, så lite extra spännande är det ju allt att få se bilderna därifrån sedan när dem kommer hem till kalla Sverige igen.
Maya har varit på kalas idag, hos en klasskamrat, och jisses vad hon längtade, hon vakande 06.00 i morse och började tjata " ska jag snart åka på Oskars kalas mamma? " och kalaset började ju inte förrän 13.00 ! Så ni kan ju tänka er att öronen blev rätt less.
Varit till Kiaby och sett till Morriz med, han tar hand om huset han, men stackars kissen som är ensam hemma i 6veckor, visst vi är dit och ger han mat, men ändå, han är ju mest ensam ändå, stackare! Men med tanke på att vi snart skall iväg så blev det inte att han fick komma och bo hos oss en stund heller.
Gett mig själv en hårklippning idag, sååå skönt!
Jag vann idag, jag somnar sist!
Inte nog med att det går mot julen, det går med stormsteg mot vår julledighet! Sååå skoj det skall bli att få åka iväg, träffa alla däruppe. Idag landade Sven och Aloma i Sri Lanka, där dem skall spendera 6veckor ;) skönt för dem att komma iväg lite, och för Aloma att komma hem till familj och släkt därborta. Denna gång skall hennes systerdotter gifta sig, så lite extra spännande är det ju allt att få se bilderna därifrån sedan när dem kommer hem till kalla Sverige igen.
Maya har varit på kalas idag, hos en klasskamrat, och jisses vad hon längtade, hon vakande 06.00 i morse och började tjata " ska jag snart åka på Oskars kalas mamma? " och kalaset började ju inte förrän 13.00 ! Så ni kan ju tänka er att öronen blev rätt less.
Varit till Kiaby och sett till Morriz med, han tar hand om huset han, men stackars kissen som är ensam hemma i 6veckor, visst vi är dit och ger han mat, men ändå, han är ju mest ensam ändå, stackare! Men med tanke på att vi snart skall iväg så blev det inte att han fick komma och bo hos oss en stund heller.
Gett mig själv en hårklippning idag, sååå skönt!
Jag vann idag, jag somnar sist!
onsdag 30 november 2011
Sista dagen på november...
Onsdag morgon, börjar sådär lite små lustigt. Larmet går på min mobil, men vad gör Sebbe fortfarande hemma och i sängen? Varför är du hemma när klockan är 6.20 frågar jag honom, till svar får jag att de visste han inte. Det visade sig att hans larm på hans telefon inte gått igång, irriterande! Helst nu när våra bilar inte fungerar och han är beroende av att vara i tid till bussen som går härifrån till centralen och sedan vidare till hans jobb.
Maya och jag vaknar till liv, konstaterar att hennes ben är bättre idag, så nu är det så att pappa Sebbe har en trollerisalva, bara så ni vet. Men bra är det, trist att hon får efter både mig och Sebbe med ömma leder. Inget skoj för en 6 åring att behöva känna av, när man är så liten som hon ska man bara behöva tänka på att ha roligt.
Vi fixade oss, och gjorde ordning hennes macka som skall med till skolan, ibland har hon frukt men ofta har hon med en macka. Men så länge det är okej med skolan, så är det okej med mig med. När vi gick till bussen så tittade jag såklart lite extra på hur hon gick, och visst hade de blitt bättre. Så skönt.
Tänka sig att imorgon är det 1december, det kan man inte tro med tanke på hur bart det är ute, känns som om hösten vill hänga kvar en stund till. Men imorgon är det 1december, vilket innebär att Maya kommer inte bara börja räkna ned till jul, utan tills den 21december, då vi skall resa norrut. Hoppas så att det inte blir något strul med tåg och buss! Men vi har iallafall bra med tid i Sthlm mellan tåget och bussen, så vi har råd att bli lite sena men ändå hinna hitta till bussens gate. I vanliga fall åker vi tåg hela vägen upp, men iår har snälla SJ dragit in på norrlandsturerna så att sträckan mellan Sthlm och Övik var full, så i år blir det buss från Sthlm till Övik, hoppas de funkar bra! För Maya och Sebbes del är det nog ingen fara, det är väl mest för min del jag tänkte, hoppas de är gott om plats och så.
Får en aning ångest när jag säger att det är 1 december imorgon, för är några julklappar klara till någon? Nej, precis, inga. Måste fixas, men det är ju så svårt då det känns så på tvingat att köpa. Till dem vuxna är det bestämt att vi inte skall köpa något, men det har vi sagt år innan, och då har det ändå kommit paket till en.
Får börja fundera lite mer på det, det blir inget Gekås innan jul, vilket är trist, då man kan få fina saker till en billigare peng där, men vi orkar inte ge oss på att åka upp nu, för nu är det verkligen för sent att åka dit innan jul, lär vara jätte mycket folk. Så det får bli en tur i januari och köpa lite inför vad som komma skall.
Nu skall här städas upp och göras lite fint, det är ju så mycket mysigare när det inte ligger massor av saker överallt ;)
Maya och jag vaknar till liv, konstaterar att hennes ben är bättre idag, så nu är det så att pappa Sebbe har en trollerisalva, bara så ni vet. Men bra är det, trist att hon får efter både mig och Sebbe med ömma leder. Inget skoj för en 6 åring att behöva känna av, när man är så liten som hon ska man bara behöva tänka på att ha roligt.
Vi fixade oss, och gjorde ordning hennes macka som skall med till skolan, ibland har hon frukt men ofta har hon med en macka. Men så länge det är okej med skolan, så är det okej med mig med. När vi gick till bussen så tittade jag såklart lite extra på hur hon gick, och visst hade de blitt bättre. Så skönt.
Tänka sig att imorgon är det 1december, det kan man inte tro med tanke på hur bart det är ute, känns som om hösten vill hänga kvar en stund till. Men imorgon är det 1december, vilket innebär att Maya kommer inte bara börja räkna ned till jul, utan tills den 21december, då vi skall resa norrut. Hoppas så att det inte blir något strul med tåg och buss! Men vi har iallafall bra med tid i Sthlm mellan tåget och bussen, så vi har råd att bli lite sena men ändå hinna hitta till bussens gate. I vanliga fall åker vi tåg hela vägen upp, men iår har snälla SJ dragit in på norrlandsturerna så att sträckan mellan Sthlm och Övik var full, så i år blir det buss från Sthlm till Övik, hoppas de funkar bra! För Maya och Sebbes del är det nog ingen fara, det är väl mest för min del jag tänkte, hoppas de är gott om plats och så.
Får en aning ångest när jag säger att det är 1 december imorgon, för är några julklappar klara till någon? Nej, precis, inga. Måste fixas, men det är ju så svårt då det känns så på tvingat att köpa. Till dem vuxna är det bestämt att vi inte skall köpa något, men det har vi sagt år innan, och då har det ändå kommit paket till en.
Får börja fundera lite mer på det, det blir inget Gekås innan jul, vilket är trist, då man kan få fina saker till en billigare peng där, men vi orkar inte ge oss på att åka upp nu, för nu är det verkligen för sent att åka dit innan jul, lär vara jätte mycket folk. Så det får bli en tur i januari och köpa lite inför vad som komma skall.
Nu skall här städas upp och göras lite fint, det är ju så mycket mysigare när det inte ligger massor av saker överallt ;)
tisdag 29 november 2011
Xna mår inget bra :(
Dagen idag började bra, vi hann i bra tid till bussen dottern och jag. Hon åker ju skolbuss till skolan, så bekvämt när den stannar bara rakt över vägen på morgonen, och stannar på vår sida när hon kommer hem efter skolan.
Träffade grannmamman Linda, och vi pratade en stund som vanligt, hon bjöd in mig på fika och Maya för att leka någon dag framöver när dom börjat tillfriskna från sina förkylningar dom fick när dom kom hem efter tre veckor i Thailand.
Blev inget Lernia idag, då vår XNA inte mår riktigt bra, trist faktiskt för föreläsningarna som vi just nu är inne i var rätt intressanta, förhoppningsvis får jag iallafall det dom gick igenom på papper av min coach. Är så glad att min coach är så pass förstående och snäll, så det var okej för denna gång eftersom jag inte kunde ta mig in dit. Kan ju inte ens komma iväg för att handla, kylskåpet ekar snart! Skratt, så tomt har det inte varit på länge nu.
Ikväll skall vi fira svärmor som egentligen fyller den 12dec, men då är dem i Sri Lanka sedan länge, dem åker redan på fredag, och kommer inte hem förrän i Januari igen, därnere skall dem ha det gott och även få vara med när hennes systerdotter skall gifta sig. Undra just hur ett bröllop där ser ut, hade varit en upplevelse att få vara med om, ett annat land och annan religion så spännande. Bilder får vi se i januari ialf.
Men som sagt, vi får bli hämtade för att åka och fira henne, då vår dumma bil inte mår bra, och den andra gröna bilen är körförbud. Usch, va man är beroende av bil!
Mindre än en månad kvar tills vi tar väskorna och åker upp för att fira julen i norr, ska bli kära återseenden igen, det har ändå gått 1år sedan vi träffade dem sist. Men resan dit är rätt lång, ca 10-11 timmars aktiv restid, ifall allt går som det skall. Hoppas att resan inte blir alltför påfrestande på mig, då man sitter ner så pass många timmar, hoppas på inte alltför jobbiga säten.
Vi skall minsann göra en sak när vi är där, vi ska bada BASTU, vedeldad bastu...åh så skönt och mysigt det är. Sedan hoppas jag pappa har glögg med som han vill bjuda på, doftar så ljuvligt får hoppas han har "barnglögg" med, hehe den så kallade saftglöggen. Annars får de bli julmust för min del, det är också gott.
Lär få baka lite när vi är där, iallafall glutenfritt, för jag tar inte förgivet att affären har något bra sortiment av det, eftersom de inte finns så mycket överhuvudtaget. Kommer dock sakna vår älskade bakmaskin, sååå bekvämt att slänga ihop en deg och sedan lägga den i bakmaskinen så rör den om, jäser och gräddar brödet så vackert och fint. När jag väl börjat använda den nu, så är det så otroligt lätt och smidigt. Glad vi inte hade börjat använda den till vanligt bak med gluten i, så nu är mjöl med gluten innehåll bannlyst från att vara i den ;)
Kommer dock tycka synd om min älskade mormor, hon brukar alltid bjuda på fika då vi kommer och känner alltid sig så dum när Maya inte kan äta något fika pga att det innehåller mjölk, tänk nu när det bara är jag som hon kan bjuda pga mjölk och mjöl. Stackare! Men dom kan iallafall ta en kopp kaffe och ett glas dricka :)
Sällskapet är nog!
Näe vi ser framemot att åka iväg från Skåne en stund... hoppas på så lite förseningar som möjligt!
Men innan dess så är det lite jobb (4dagar kvar) barnkalas som Maya ska på, och lite jobb för gubben.
Är fortfarande så irriterad över att det absolut inte stämde alls med min lön, den kom in på kontot igår, men ack va sur jag är då det fattas en del, vilket jag inte kommer få heller. Sjukt, men inget som går att ändra på, morr! Förhoppningsvis blir det rätt på den som skall klirra in i december, annars blir det många fler morr!
Näe, dags för att fixa till lite hemma, det var en uppdatering från mig
Peachycheek
Träffade grannmamman Linda, och vi pratade en stund som vanligt, hon bjöd in mig på fika och Maya för att leka någon dag framöver när dom börjat tillfriskna från sina förkylningar dom fick när dom kom hem efter tre veckor i Thailand.
Blev inget Lernia idag, då vår XNA inte mår riktigt bra, trist faktiskt för föreläsningarna som vi just nu är inne i var rätt intressanta, förhoppningsvis får jag iallafall det dom gick igenom på papper av min coach. Är så glad att min coach är så pass förstående och snäll, så det var okej för denna gång eftersom jag inte kunde ta mig in dit. Kan ju inte ens komma iväg för att handla, kylskåpet ekar snart! Skratt, så tomt har det inte varit på länge nu.
Ikväll skall vi fira svärmor som egentligen fyller den 12dec, men då är dem i Sri Lanka sedan länge, dem åker redan på fredag, och kommer inte hem förrän i Januari igen, därnere skall dem ha det gott och även få vara med när hennes systerdotter skall gifta sig. Undra just hur ett bröllop där ser ut, hade varit en upplevelse att få vara med om, ett annat land och annan religion så spännande. Bilder får vi se i januari ialf.
Men som sagt, vi får bli hämtade för att åka och fira henne, då vår dumma bil inte mår bra, och den andra gröna bilen är körförbud. Usch, va man är beroende av bil!
Mindre än en månad kvar tills vi tar väskorna och åker upp för att fira julen i norr, ska bli kära återseenden igen, det har ändå gått 1år sedan vi träffade dem sist. Men resan dit är rätt lång, ca 10-11 timmars aktiv restid, ifall allt går som det skall. Hoppas att resan inte blir alltför påfrestande på mig, då man sitter ner så pass många timmar, hoppas på inte alltför jobbiga säten.
Vi skall minsann göra en sak när vi är där, vi ska bada BASTU, vedeldad bastu...åh så skönt och mysigt det är. Sedan hoppas jag pappa har glögg med som han vill bjuda på, doftar så ljuvligt får hoppas han har "barnglögg" med, hehe den så kallade saftglöggen. Annars får de bli julmust för min del, det är också gott.
Lär få baka lite när vi är där, iallafall glutenfritt, för jag tar inte förgivet att affären har något bra sortiment av det, eftersom de inte finns så mycket överhuvudtaget. Kommer dock sakna vår älskade bakmaskin, sååå bekvämt att slänga ihop en deg och sedan lägga den i bakmaskinen så rör den om, jäser och gräddar brödet så vackert och fint. När jag väl börjat använda den nu, så är det så otroligt lätt och smidigt. Glad vi inte hade börjat använda den till vanligt bak med gluten i, så nu är mjöl med gluten innehåll bannlyst från att vara i den ;)
Kommer dock tycka synd om min älskade mormor, hon brukar alltid bjuda på fika då vi kommer och känner alltid sig så dum när Maya inte kan äta något fika pga att det innehåller mjölk, tänk nu när det bara är jag som hon kan bjuda pga mjölk och mjöl. Stackare! Men dom kan iallafall ta en kopp kaffe och ett glas dricka :)
Sällskapet är nog!
Näe vi ser framemot att åka iväg från Skåne en stund... hoppas på så lite förseningar som möjligt!
Men innan dess så är det lite jobb (4dagar kvar) barnkalas som Maya ska på, och lite jobb för gubben.
Är fortfarande så irriterad över att det absolut inte stämde alls med min lön, den kom in på kontot igår, men ack va sur jag är då det fattas en del, vilket jag inte kommer få heller. Sjukt, men inget som går att ändra på, morr! Förhoppningsvis blir det rätt på den som skall klirra in i december, annars blir det många fler morr!
Näe, dags för att fixa till lite hemma, det var en uppdatering från mig
Peachycheek
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
